Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barn och elever med grav språkstörning eller utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden alternativt barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling.

I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt barns/elevers olika förutsättningar. Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att använda casemetodik för att kritiskt granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.

Efter avslutad kurs ska studenten

utifrån vald inriktning/specialisering kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, som t.ex. spanarverkstad samt responsarbete, casemetodik, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter. Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik. I den sista delen föreslår studenten proaktiva insatser på olika nivåer. Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Inriktning/specialisering språk-, skriv- och läsutveckling:

Axelsson, Monica; Bergöö, Kerstin; Brink, Lars; Fast, Carina; Jönsson, Karin (red.); Kåreland, Lena (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber. (190 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s)

Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 150 s.)

Bjar, Louise (2006). Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 200 s.)

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. (290 s.)

Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (red.). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (20 s)

Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 150 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (valda delar ca 150 s.)

Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)

Mossige, Margunn; Röskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB. (204 s.)

Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva – Kristina (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 1 Fonologi och grammatik. Lund: Studentlitteratur. (300 s.)

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (140 s.)

Samuelsson, Stefan m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med språket. Stockholm: Natur och Kultur. (350 s.)

Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.

Inriktning/specialisering matematikutveckling:

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (165 s.)

Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2011). Det beror på hur man räknar - matematikdidaktik för grundlärare. Malmö: Gleerups (valda delar ca 150 s.)

Berch, Daniel B. & Mazzocco, Michéle M. M. (eds.). (2007). Why is math so hard for some children? London: Brookes. (valda delar, ca 200 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s.)

Björklund Boistrup, Lisa (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm. (valda delar ca 150 s.)

Boesen, Jesper, Emanuelsson, Göran, Wallby, Anders & Wallby, Karin (Red.) (2007). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (valda delar ca 150 s.)

Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)

Liping, Ma (1999). Knowing and teaching elementary mathematics. Lawrence Erlbaum: Bocus. (150 s.)

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det? Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning. (100 s.)

Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. (251 s.)

Norén, Eva (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm. (valda delar ca 150 s.)

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)

Riesbeck, Eva (2008). På tal om matematik. Matematiken, vardagen och den matematikdidaktiska diskursen. Linköping Studies in Behavioural Science No. 129. Linköping: Linköpings Universitet. (s 9 – 71, 62 s.)

Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (60 s.)

Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå : Umeå Universitet. (valda delar, ca 100 s.)

Skolverket (2009): Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen. (30 s.)

Skolverket (2003). Analysschema i matematik för skolår 6–9. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen. (50 s.)

Dessutom tillkommer artiklar som väljs i samråd med kursledaren.

Inriktning/specialisering grav språkstörning:

Axelsson, Monica; Bergöö, Kerstin; Brink, Lars; Fast, Carina; Jönsson, Karin (red.); Kåreland, Lena (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber. (190 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s)

Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 150 s.)

Bjar, Louise (2006). Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 200 s.)

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. (290 s.)

Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (red.). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (20 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (valda delar ca 150 s.)

Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)

Mossige, Margunn; Röskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB. (204 s.)

Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva – Kristina (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 1 Fonologi och grammatik. Lund: Studentlitteratur. (310 s.)

Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (in press). Att läsa och skriva - hur svårt kan det va? Lund: Studentlitteratur.

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (140 s.)

Samuelsson, Stefan m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med språket. Stockholm: Natur och Kultur. (350 s.)

Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.

Inriktning/specialisering utvecklingsstörning:

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (165 s.)

Alexandersson, Ulla (2009), Stödjande rum – om elever i en inkluderande verksamhet. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. (40 s).

Barrow, Tomas & Östlund, Daniel (red. ) (2012). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press (247 s.)

Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2011). Det beror på hur man räknar - matematikdidaktik för grundlärare. Malmö: Gleerups (valda delar ca 150 s.)

Billington, Tom (2000). Separating, losing and excluding children: narratives of difference. London: RoutledgeFalmer (123 s.)

Billington, Tom (2000). Separating, losing, and excluding children [Elektronisk resurs] narratives of difference. London: Routledge/Falmer

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (290 s.)

Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (red.). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (20 s.)

Furenhed, Ragnar. (2000). En gåtfull verklighet: Att förstå hur gravt utvecklingsstörda upplever sin värld. 2 uppl. Stockholm: Carlsson. (173 s.) ISBN 91-7203-959-0

Furenhed, Ragnar (2010), Livet det bästa man har. Samtal med särskoleelever om livsfrågor. Stockholm: Carlssons bokförlag. (190 s).

Göransson, Kerstin (1999), ”Jag vill förstå”: Om eleven, kunskapen och lärandet. Stockholm: Stiftelsen ala. (270 s).

Heister Trygg, Boel. & Andersson, Ida. (2009). Alternativ och Kompletterande Kommunikation i teori och praktik. Tredje, reviderade upplagan. Södra regionens kunskapscentrum, www.sokcentrum.se (220 sidor).

Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)

Ineland, Jens, Molin Martin & Saur, Lennart. (2009) Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. (207 s.) ISBN 978-91-40-65173-0

Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur (324 s.)

Luttropp, Agneta (2009). Utvecklingsstörning och samspel. I A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan-barn i behov av stöd. (15 s.) Lund: Studentlitteratur.

Mineur, Therése, Bergh, Susanne & Tideman, Magnus (2009) Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning: [en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009]. Stockholm: Handikapp & habilitering, Stockholms läns landsting. (68 s). ISBN 1404-8345

Molin, Martin. (2004) Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap. (236 s.)

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)

Porter, Jill., Ouvry, Carol., Morgan, Maggie. and Downs, Caroline. (2001), Interpreting the communication of people with profound and multiple learning difficulties. British Journal of Learning Disabilities, 29: 12–16. doi: 10.1046/j.1468-3156.2001.00083.x

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1468-3156.2001.00083.x/pdf

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (140 s.)

Riddersporre, Bim (2003). Att möta det oväntade – tidigt föräldraskap till barn med Downs syndrom. Lunds universitet: Psykologiska institutionen. (199 s.)

Rosenqvist, Jerry (2007). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: Om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i särskolan. Stockholm: Specialpedagogiska institutet. (91 s). hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:174990/

SOU 2003:35 Carlbeck-kommittén. (2003). För den jag är: Om utbildning och utvecklingsstörning: Delbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (334 s).

SOU 2011:8 Den framtida gymnasiesärskolan - om likvärdig utbildning för elever med utvecklingsstörning (635 s.)

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/16/00/77/e8050ab2.pdf

Gymnasiesärskolan 2013 – ämnes –och ämnesområdesplaner är under utarbetande och beslutas av Skolverket under maj månad (troligen)

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/gys2013/gymnasiesarskola-2013/2.6802/bearbetade-forslag-till-amnes-och-amnesomradesplaner-1.194757

Svärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur (160 s.)

Terzi, Lorella Beyond the Dilemma of Difference: The Capability Approach to Disability and Special Educational Needs Journal of Philosophy of Education, Vol. 39, No. 3, 2005

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9752.2005.00447.x/pdf

Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.