Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP711G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande vid grav språkstörning. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.

Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt barns/elevers/vuxnas olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar barn, elever och vuxna med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i kursen. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter (lärandemål 1 och 3). Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik (lärandemål 2). I den sista delen föreslår studenten förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer (lärandemål 3 och 4). Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare (lärandemål 5 och 6).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Aspeflo, Ulrika (2015). För alla i skolan: en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Kungsbacka: Aspeflo & Klamas förlag. (110 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s)

Bjar, Louise (2006). Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 200 s.)

Bruce, Barbro, Sventelius, Eva, Ivarsson, Ulrika & Svensson, Anna-Karin (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)

Holmberg, Ulla (2011). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)

Mitchell, David (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur och kultur. (397 s.)

Mitchell, David (2017). Mångfald i skolan: framgångsrika sätt att möta (o)likheter. Stockholm: Natur och kultur. (400 sidor).

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)

Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (2013). Att ha eller sakna verktyg. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca 150 s.)

Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar, även med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och grav språkstörning, som väljs i samråd med specialiseringsansvarig

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).