Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP712G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

Studenten övar sin analytiska förmåga genom att granska lärmiljöer med utgångspunkt från elevers förutsättningar. Genom kartläggning och pedagogisk bedömning av elevers hela lärsituationer undersöker studenten hur lärmiljön, individanpassade arbetssätt och bedömning av elevers kontextuella kunskapsutveckling kan utvecklas.

I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande undervisning samt elevers olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1) granska och problematisera teorier och begrepp som rör elever i behov av anpassningar och särskilt stöd, med speciellt fokus på matematikutveckling,

2) kartlägga elevers matematiska förutsättningar samt analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken,

3) analysera, kritiskt granska samt ge exempel på främjande, förebyggande och åtgärdande insatser gällande elevers behov av stöd på organisations-, grupp- och individnivå,

4) kritiskt analysera olika former av bedömning i relation till kunskapsutveckling, undervisning och betygsättning.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig rapport (Written Report), 11 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.

Prov 2: Skriftlig salstentamen (Written Sit in Exam), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Balan, Andreia och Jönsson, Anders (2021). Relationen mellan lärares intentioner och deras respons till elever: En studie om återkoppling som stöd för matematisk resonemangsförmåga på mellanstadiet. Educare vetenskapliga skrifter, 4, 81-113. (32 s.)

Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2016). Milstolpar och fallgropar I matematikinlärningen. Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber. (eget urval ca. 100 s.)

Björndahl, Cato. R.P (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (186 s.)

Björklund Boistrup, Lisa (2011). Bedömning för engagemang och lärande. I: Bergius, Berit et al. (red.). Matematik ett grundämne. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, 43-254. (12 s.) (Vänder sig till grundskolans tidigare år)

ELLER

Wallby, Karin (red.) (2014). Matematikundervisning i praktiken. Nationellt centrum, NCM. (eget urval, ca 100 s.) (Vänder sig till grundskolans senare år och framåt)

Boaler, Jo (2022). The Elephant in the Classroom- Helping Children Love and Learn Maths. London: Souvenir Press Ltd. (272 s.)

Bornemark, Jonna (2020). Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante (eget urval 150 s.)

Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s.)

Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. (4 s.) Tillgänglig via internet.

Giota, Joanna & Gustafsson, Jan-Eric (2021). Perceived Academic Demands, Peer and Teacher Relationships, Stress, Anxiety and Mental Health: Changes from Grade 6 to 9 as a Function of Gender and Cognitive Ability, Scandinavian Journal of Educational Research, 65(6), 956-971. (15 s.)

Hirsh, Åsa. & Lundahl, Christian (red.) (2021). Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete. Natur och Kultur. (kap 5, 9-10, 12-16; 149 s.)

Jablonka, Eva (2003). Mathematical literacy In Bishop, A. et al (red.): Second International Handbook of Mathematics Education, 75-102. (25 s.)

Jeltova, Ida et al. (2011). Making instruction and assessment responsive to diverse students' progress: group-administered dynamic assessment in teaching mathematics, Journal of Learning Disabilities, 44(4), 381–395. (14 s.)

McIntosh, Alistair (2020) Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. (eget urval, ca 100 s.)

Moschkovic, Judith (2002). A situated and sociocultural perspective on bilingual mathematics learners. Mathematical Learning and Thinking, 4(2-3), 189-212. (23 s.)

Myndigheten för skolutveckling (2007). Mer än matematik: Om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm (48 s.)

Roos, Helena (2019). Inclusion in Mathematics Education: an Ideology, a Way of Teaching, or Both? Educational Studies in Mathematics Education, 100(1), 25–41. (26 s.)

Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (60 s.)

Smith, Margaret S. & Stein, Mary Kay (2014). 5 undervisningspraktiker i matematik. För att planera och leda rika matematiska diskussioner. Stockholm: Natur och Kultur. (140 s.)

Wedege, Tine (2009). Needs versus Demands: Some Ideas on what it Means to Know Mathematics in Society. I: Festschrift in Honor of Paul Ernest's 65th Birthday. The Montana Mathematics Enthusiast: Monograph Series in Mathematics Education. (221-234). (15 s.)

Sjunnesson, Helena (2022). Från mäta till möta: elevers och lärares uppfattningar och erfarenheter av klassrumsbedömning. (Doktorsavhandling, Malmö University Press). (117 s.)

Dessutom tillkommer artiklar med bland annat fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och matematikutveckling, samt avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig. (ca 100 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.