Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Matematik 3b / 3c, Naturkunskap 2 (Nk 2 kan ersättas av Bi 1, Fy 1a / 1b1+1b2, Ke 1)

Eller

Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik C, Naturkunskap B (Nk B kan ersättas av Bi A, Fy A, Ke A)

Kursen syftar till att studenterna utvecklar grundläggande kunskaper i och intresse för teknik, dess historia och utveckling. Kursen syftar också till att ge studenten träning i praktiskt arbete samt förtrogenhet att, såväl praktiskt som teoretiskt, undervisa i skolämnet teknik och därvid främja elevernas språkutveckling.

Kursen syftar även till att studenten utvecklar kunskaper om hur IKT kan användas i pedagogiska sammanhang.

Kursen har tydlig didaktisk karaktär och behandlar teknikens uppgifter, utveckling och möjligheter, både i våra liv och som självständigt skolämne.

Ett återkommande tema under kursen är det praktiskt arbetet. Materialkännedom och arbete med enkla handverktyg utgör viktiga moment. I detta sammanhang förs diskussioner om och arbete med teknikutvecklingsarbetes olika faser, designprocesser från idé till färdig produkt eller prototyp. Stor vikt läggs vid miljöeffekter och tekniska aspekter för byggande av ett hållbart samhälle diskuteras. De risker som kan finnas vid arbete med verktyg i skolan behandlas.

Under kursen diskuteras även konkreta exempel på hur teknikämnet inbjuder till resonemang och hur det härigenom kan gynna elevers språkutveckling.

En diskussion om olika sätt att organisera och genomföra teknikundervisning förs kontinuerligt. Centralt i detta sammanhang är hur val av arbetssätt och arbetsformer kan stimulera elevgrupper av olika kön och etniskt ursprung till ökat intresse för teknik.

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna identifiera teknikens särart både som mänsklig aktivitet och som skolämne och därvid relatera till aktuella och historiska sammanhang samt göra kopplingar till genus, miljö, etik och globala perspektiv (1)

• kunna beskriva och genomföra designprocesser - från idé via modell och prototyp till färdig produkt (2)

• kunna utvärdera artefakter i samspel med andra samt kunna beskriva egen undervisning innehållandes praktiska utmaningar (3)

• utifrån nationella styrdokument för teknikämnet kunna planera egen undervisning och göra välmotiverade didaktiska val (4)

• kunna använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel och i samband med detta utveckla kunskap om hur man inom teknikämnet kan stödja elevers språkliga utveckling (5)

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, studiebesök, praktiskt arbete, seminarier och gruppstudier. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Ett projekt med didaktisk inriktning genomförs under kursens gång. Projektet redovisas muntligt samt skriftligt med utnyttjande av IKT.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Lärandemål 1 examineras genom skriftlig hemtentamen och litteraturseminarium, lärandemål 2 och 3 (utvärdera artefakter i samspel) examineras genom konstruktionsarbete samt lärandemål 3 (arbeta med praktiska utmaningar), 4 och 5 examineras genom muntlig gruppresentation.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Björklund, L. (2008). Från novis till expert. Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning. Linköping universitet. Linköping: LiU-Tryck. Tillgänglig på Internet: http://www.synvillan.net/Lasse/_AVH_LEB080417_TOTAL.pdf

Gibbons, Pauline. (2016) Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren&Fallgren Studieförlag AB (208 s)

Grimwall, Göran (2013). Teknikens väsen. Estonia: Studentlitteratur (141s)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015) Undervisa i Teknik. Malmö: Gleerups (100 s)

Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11

Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen.

Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a657cab/1553961253480/pdf2698.pdf

Sundin, Bo (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson bokförlag. (325 s)

Österlin, Kenneth (2016). Design i fokus: Varför ser saker ut som de gör? Stockholm: Liber (192 s)

Artiklar och internetsidor kan tillkomma

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.