Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om skolans uppdrag, styrning och organisation samt om ideologiska och vetenskapliga synsätt inom skolan. Studenterna ska vidare utveckla sin förståelse för det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund ur lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Kursen syftar vidare till att studenterna ska utveckla sina förmågor att söka, sammanställa och värdera kunskap om skolan samt använda digitala medier i kommunikation.

Fokus i kursen ligger på grundskolans alternativt gymnasieskolans och vuxenutbildningens roll i samhället. Skolans uppdrag, styrning, organisation samt ideologiska synsätt och teorier inom skolan behandlas. Det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund diskuteras ur såväl ett nationellt som internationellt perspektiv.

Undervisningsaktiviteterna består framför allt i analys och diskussion av handlingsplaner, läroplaner, skollag, förordningstexter, internationella konventioner samt ett urval av motsvarande dokument från andra länder i relation till pedagogiska synsätt och teorier. Särskilt beaktas undervisning om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen. Studenterna gör således jämförelser med andra länders skolsystem avseende exempelvis organisation, lagar och förordningar, läroplaner, bedömning och nationella prov. I denna kontext diskuterar och jämför studenterna också handlingsplaner från olika partnerskolor.

Inom kursen ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att avgränsa en fråga inom ett avgränsat område samt att söka och värdera källor för att belysa denna fråga ur olika perspektiv. På så sätt får studenterna möjlighet att vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande och introduceras i forskningsprocessen. Studenterna skapar även en multimodal text och övar sig i ett kritiskt förhållningssätt till de valda medieformerna.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserat lärande och att utnyttja digitala medier för samarbete. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Delexamination 1: Skriftlig analys samt seminarium baserat på multimodala texter (6 hp)

(Written Analysis and Seminar based on Multimodal Texts)

I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 5.

Delexaminationen består av dels en individuell skriftlig analys om hur värdegrunden tar sig uttryck i styrdokument och tillämpas på partnerskolan och som fokuserar frågor om utmaningar och dilemman vad gäller skolans värdegrund, dels en multimodal text om skolans uppdrag, innehåll och organisation i jämförelse med andra länders skolsystem. Den multimodala texten tas fram i samarbete med kurskamrater och belyser frågeställningar med exempel hämtade från studenternas individuella texter.Den multimodala texten presenteras i ett seminarium. I presentationen ingår att studenten visar ett kritiskt förhållningssätt till de medier som valts.

Kriterier för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl godkänd

Delexamination 2: Paper (3 hp)

(Paper)

I denna delexamination bedöms lärandemål 4.

Delexaminationen består av ett paper där studenten formulerar och motiverar en för kursen central fråga och bifogar en lista över källor som medger att denna fråga kan belysas ur olika perspektiv. Studenten ska även beskriva sin informationssökningsprocess och hur urvalet av källor har gjorts.

Kriterier för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl godkänd

För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda delexaminationerna.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Erdis, Mare (2011) Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (176 s)

DO (2012) Lika rättigheter i skolan Tillgänglig via http://do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika_rattigheter_i_skolan.pdf

(70 s)

Linde, Göran (2012, 3:e uppl). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. (200 s)

Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer.

(ca 100 s) Stockholm: Lärarförbundet.

Lärarnas Riksförbund (2003). Lärarboken. Läroplaner, skollagen, policydokument. Stockholm: Lärarförbundet (160 s)

Nihlfors, Elisabet (2012). Lärarens dubbla uppdrag Stockholm: Natur & Kultur (180 s)

Skolverket, Betydelsen av icke-kognitiva förmågor.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2981 (2013) (25 s.)

Skolverket (2012) Börja om på nytt program i gymnasieskolan. Statistik och elevröster. Tillgänglig via http://www.skolverket.se/publikationer?id=2893 (29 s)

Regeringens sida om mänskliga rättigheter Elektronisk. Tillgänglig via regeringen.se

(100 s.)

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan? En

kunskapsöversikt. Tillgänglig via http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258

(50 s)

UD info (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Tillgänglig via regeringen.se

(20 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.