Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om pedagogiskt ledarskap samt sin förståelse för förskollärarens möjligheter att göra skillnad ifråga om barns lärande och utveckling. Kursen syftar också till att studenterna utvecklar sina kunskaper om hur undervisning/verksamhet konstrueras i relationsprocesser och vilket ansvar förskolläraren har i och för dessa. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin förmåga att arbeta främjande och förebyggande samt att upptäcka och motverka konflikter, diskriminering och annan kränkande behandling av barn.

Kursens huvudteman är sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation. Exempel på verbal och ickeverbal kommunikation i förskskolan/förskoleklassen hämtas från forskning, film, skönlitteratur, sociala medier, verksamhetsförlagd undervisning eller dylikt. Studenterna analyserar exemplen i termer av relationsskapande, där frågan om relationsarbete och hur föskollärare kan bygga förtroendefulla relationer är central. Forskning rörande bland annat kommunikation och relationer i förskola/förskoleklass och i sociala medier behandlas.

Inom kursen illustrerar och analyserar studenterna sociala situationer såsom konflikter, trakasserier, kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar hur sådana situationer kan upptäckas, förebyggas och hanteras av förskollärare i samarbete med övrig personal och föräldrar. Forskning rörande diskriminering, konflikter samt konflikthantering behandlas genom t.ex. pedagogiskt drama och olika former av medieproduktion. Exempel på perspektiv som kan anläggas i analysen är klass, etnicitet, kön och sexualitet.

Pedagogiskt ledarskap behandlas ur teoretisk synvinkel samt i relation till styrdokumenten, med särskild inriktning mot förskolans demokratiuppdrag. I detta sammanhang reflekterar studenterna över den egna praktiken och det egna professionella förhållningssättet. Frågan vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för barns lärande och utveckling är central.

Artikelskrivandet i ämnet föregås av undervisning om vetenskapligt skrivande. Vidare har studenten med stöd i informationssökning sökt och värderat en vetenskaplig artikel där frågan om pedagogiskt ledarskap är central.

Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av

grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Delexamination 1: Paper samt presentation av fallstudie (4 hp).

I denna delexamination bedöms lärandemål 1 och 2.

Paper: Studenten författar i samarbete med andra studenter ett paper vilket innehåller följande: a) problembeskrivning: ett fall från verksamhet/undervisning i förskola/förskoleklass som innefattar diskriminering eller kränkande behandling av barn framställs; b) hur problemet yttrar sig i kommunikation mellan förskollärare-barn och barn-barn beskrivs; c) kommunikationens innebörder för relationer i undervisning/verksamhet analyseras ur teoretisk synvinkel; d) slutsatser om hur man som föskollärare kan etablera och vidmakthålla förtroendefulla relationer till- och mellan barn dras; e) frågan hur man som förskollärare kan upptäcka, förebygga och motverka konflikter samt diskriminering och kränkande behandling av barn diskuteras.

Inom ramen för ett grupparbete förbereder och presenterar studenten en gestaltning baserat på ovanstående studie. Särskilt fokus läggs vid punkten e. Gestaltningen, som t ex kan ha formen av en dramatisering eller medieproduktion, görs inför en större grupp. Efter presentationen ansvarar gruppen för en diskussion om hur förskollärare kan upptäcka, förebygga och motverka konflikter, diskriminering och kränkande behandling i en situation som den gestaltade.

Kriterier för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl godkänd

Delexamination 2: Artikel (5 hp).

I denna delexamination bedöms lärandemål 3, 4 , 5 och 6.

Artikeln skrivs individuellt och innefattar följande: a) redogörelse för- och värdering av olika teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap; b) relaterande av perspektiven till aktuella styrdokument; c) diskussion om vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för barns lärande. Exempel som har behandlats i kursen aktualiseras och diskuteras i artikeln. De kan med fördel hämtas från den egna praktiken.

Kriterier för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl godkänd

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda delexaminationerna.

Obligatorisk litteratur

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. (168 s.)

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). Klassen som gud glömde: hur man förebygger och åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (159 s.)

Enö, Mariann (2005). Att våga flyga: ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och förskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2005. (266 s.)

Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan: samhörighet, tillhörighet, vänskap, utanförskap. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. (201 s.)

Tillgänglig på Internet: hdl.handle.net/2043/4984

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (146 s.)

Palm, Mimmi & Elvin-Nowak, Ylva (red.) (2010). Låt oss tvista igen!: om konflikthantering i förskola och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag. (118 s.)

Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (Kap.6, 25 s.)

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. (16 s.)

Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Skolverket (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. (55 s.) Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=2798

Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801), Norstedts juridik, Stockholm, 2010. (Kapitel 6, 1 s.)

Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elever och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. Stockholm: Skolverket. (124 s.)

Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=2164

Diskrimineringsombudsmannen. Barn- och elevombudet. Skolinspektionen (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling: en handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i förskolan. (Rev. uppl.) Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen (DO). (36 s.)

Tillgänglig på Internet: www.do.se/sv/Material/Forebygga-diskriminering-och-krankande-behandling-i-forskolan/

Dessutom tillkommer en vetenskaplig artikel som studenten själv väljer samt skönlitteratur i urval.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.