Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om skolan som social mötesplats, där särskild betoning ligger på att studenterna utvecklar sin förståelse av - och sina teoretiska kunskaper om - hur undervisning konstrueras i olika relationsprocesser och vilket ansvar läraren har i och för dessa. Därutöver syftar kursen till att studenterna utvecklar förmågan att använda och förhålla sig kritiskt till olika typer av källor för att dokumentera och reflektera över sociala relationer och pedagogiskt ledarskap.

Kursens huvudteman är sociala relationer med ingångar till socialpsykologisk teoribildning konflikthantering och pedagogiskt ledarskap, sett i ljuset av skolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation, och med en eller flera gestaltande uttrycksformer. Exempel på verbal och ickeverbal kommunikation i skolan hämtas från forskning, film, skönlitteratur, sociala medier och/eller verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna analyserar olika exempel i termer av relationsskapande, där frågan om och hur lärare kan bygga förtroendefulla relationer i det öppna klassrummet är central. Studenternas exempel analyseras även i relation till relevant forskning gällande bland annat hur unga använder medier för att skapa relationer.

Inom kursen gestaltar och analyserar studenterna sociala situationer såsom konflikter, trakasserier, mobbning, kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras av lärare i samarbete med övrig personal och vårdnadshavare. Forskning rörande diskriminering, mobbning och konflikter behandlas genom gestaltning, olika former av medieproduktion och litteraturseminarium. Exempel på perspektiv som kan anläggas i analysen är klass, etnicitet, kön och sexualitet.

Pedagogiskt ledarskap behandlas proaktivt samt i relation till relevanta styrdokument. I detta sammanhang reflekterar studenterna över det egna professionella förhållningssättet. Frågan vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande och utveckling är central.

Artikelskrivandet i ämnet föregås av undervisning om vetenskapligt skrivande och kriterierelaterad respons på texter. Vidare har studenten med stöd i informationssökning sökt och värderat en vetenskaplig artikel där frågan om sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap är central.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av

grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Presentation av fallstudie, 4hp (Lärandemål 1,2 och 3 examineras).

Inom ramen för ett grupparbete presenterar studenten i gestaltande form (dramatisering eller medieproduktion) en undervisningssituation med relevans för kursens lärandemål hämtad från verksamhetsförlagd utbildning. Examinationen består vidare av att studenten muntligt ger förslag på hur lärare och elever kan bygga förtroendefulla relationer och hur problemsituationen kan upptäckas, motverkas och dokumenteras.

Kriterierna för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl Godkänd utöver kriterierna för betyget Godkänd

Prov 2: Populärvetenskaplig artikel, 5hp (Lärandemål: 1, 4 och 5 examineras)

Artikeln skrivs individuellt och innefattar följande: a) redogörelse för teoretiska begrepp om sociala relationer och värdering av olika perspektiv på pedagogiskt ledarskap; b) relaterande av perspektiven till aktuella styrdokument; c) diskussion om vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande; d) en sökt och utvald vetenskaplig artikel används och refereras i den examinerande artikeln. Exempel som har behandlats i kursen aktualiseras och diskuteras i artikeln. De kan med fördel hämtas från den egna praktiken.

Kriterierna för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl Godkänd utöver kriterierna för betyget Godkänd

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på båda delexaminationerna.

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. (168 s)

Bjørndal, Cato R. (2012). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (149 s)

DO (2012). Lika rättigheter i skolan. Länkadress: www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-lika-rattigheter-skolan.pdf (70 s)

Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur (176 s)

Forsell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. (I urval 100 s)

Johansson, Eva & Thornberg, Robert (red.) (2014). Värdepedagogik. Etik och demokrati i förskola och skola. Stockholm: Liber. (I urval 150 s)

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (146 s)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, Liberg, Caroline, Asp-Onsjö, Lisa & Bunar, Nihad (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (kap 4-5. 130 s)

Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund.

Länkadress: www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf (106 s)

Skolverket (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3375 (115 s)

Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder. Länkadress: www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2579 (116 s)

Skolverket (2013). Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar. Länkadress: www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3138 (190 s)

Skolverket. (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Länkadress: tullgardsskolan.stockholm.se/sites/default/files/disk_kr_pdf2798.pdf (57 s)

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan och gymnasieskolan. Länkadress: www.skolverket.se/publikationer

Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber. (kap 8, 9, 10. 130 s)

Dessutom tillkommer artiklar, avhandlingar och skönlitteratur samt aktuella styrdokument.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.