Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: AS203C Svenska som andraspråk och lärande: Språk och kultur (genomgången) eller AS206C Svenska som andraspråk och lärande: Språk och kultur (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin kunskap om social och språklig interaktion som språkutvecklande strategi och om det skol- och ämnesrelaterade språkets betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i olika ämnen. Studenten ska också utveckla sin förmåga att dokumentera och kommunicera bedömning av språk- och kunskapsutveckling.
Kursen tar sin utgångspunkt i synen på språk- och kunskapsutveckling som en dynamiskprocess. Teorier om informell och formell inlärning och om den språkliga och sociala interaktionens betydelse för andraspråksutveckling studeras. Vidare tar studenterna del av aktuell forskning om det skol- och ämnesrelaterade språkets betydelse för elevers kunskapsutveckling i olika skolämnen. Med utgångspunkt i teoristudierna prövar och värderar studenterna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en språkligt interaktiv lärandemiljö. Vidare ägnar sig studenterna åt analys av struktur och språk i ämnesspecifika texter.
Med utgångspunkt i relevant teori utarbetar och presenterar studenterna förslag till klassrumsaktiviteter där varierande digitala, multimodala och andra arbetsformer samverkar i språk- och kunskapsutvecklande syfte. Vidare utarbetar och presenterar studenterna konkreta förslag på bedömningsformer avsedda att stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling i förhållande till målen för ett specifikt arbetsområde.
Under kursen ges studenterna därtill möjlighet att knyta samman och fördjupa sina insikter i frågor som rör formativa och summativa aspekter på bedömning. Med sin framtida pedagogiska verksamhet i sikte tränar studenterna även sin förmåga att tillsammans med kollegor utveckla en samsyn i bedömningsfrågor.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- tolka, diskutera och problematisera teorier om den språkliga och sociala interaktionens samt det skol- och ämnesrelaterade språkets betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling i olika skolämnen
- jämföra och värdera olika klassrumsaktiviteters språk- och kunskapsutvecklande potential med stöd i relevant teori
- åskådliggöra hur olika multimodala uttrycksformer, exempelvis gestaltande och digitala, kan användas i pedagogisk verksamhet i syfte att skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärandemiljö
- granska, välja och utveckla systematiska och integrerade bedömningsformer av elevers andraspråksutveckling inom valt kunskapsområde, med tonvikt på den formativa bedömningens stöttande potential
- analysera syfte, struktur och vissa grundläggande språkliga drag i läromedelstextoch utifrån denna analys ta ställning till hur språket påverkar framställningen av ämnesinnehållet och vad detta innebär i ett didaktiskt perspektiv
- kritiskt granska och problematisera egna och andras förhållningssätt, antaganden och värderingar i frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande lärprocesser samt bedömning
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.
Examinationen består av tre delar.
Den första delen examineras genom muntlig presentation med skriftligt underlag inom ramen för ett gruppsamarbete (lärandemål 1, 2, 3, 4, 6).
Den andra delen examineras genom en individuell skriftlig analys (lärandemål 1, 5).
Den tredje delen examineras genom ett individuellt skriftligt paper (lärandemål 1, 2).
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.
I kursen ingår obligatoriska föreläsningar, seminarier och studiebesök. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (25 s.)
Bringéus, Eva och Kouns, Maria (2016). Språkanvändning, undervisning och lärande (del 1). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (11 s.) Tillgänglig via internet.
Bringéus, Eva och Kouns, Maria (2016). Att planera för elevers språkanvändning (del 8). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (11 s.) Tillgänglig via internet.
Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan (2017). Skolverket(80 s.)
Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (s. 41-42, 43-66, 255-285) (55 s.)
Danielsson, Kristina (2017). Att möta och tolka multimodala texter (del 6 ). I Från vardagsspråk till ämnesspråk. Läslyftet. Skolverket. (16 s.) Tillgänglig via internet.
Einarsson, Anneli (2013). Dramapedagogik som form för medierat lärande. I: Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie. Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur (s. 125-147) (22 s.)
Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren. Andra upplagan (246 s.)
Godhe, Anna-Lena och Molin, Lisa (2016). Att arbeta med digitala och multimodala texter (del 6). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (10 s.) Tillgänglig via internet.
Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011). Stockholm: Skolverket (134 s.) Tillgänglig via internet.
Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning (2018). Stockholm: Skolverket (158 s.) Tillgänglig via internet.
Hajer, Maaike och Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (220 s.)
Hertzberg, Frøydis (2006). Genreskrivning under senare skolår: att berätta räcker inte. I: Bjar, Louise (red.). Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur s 295-317 (22 s.)
Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber s. 49-64 (15 s.)
Lindberg, Inger (2007). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael (red.) Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s.) Tillgänglig via internet.
Lindberg, Inger (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 481-518) (37 s.)
Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (208 s.)
Rasmusson, Viveka och Erberth, Bodil (2016). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur (s. 41-62) (21 s.)
Sellgren, Mariana (2016). Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I Kindenberg, Björn (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber. (s. 222–234) (12 s.)
Wedin, Åsa (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet (del 3 ). I Från vardagsspråk till ämnesspråk. Läslyftet. Skolverket. (11 s.) Tillgänglig via internet.
Wiliam, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. I: Voices from the Middle, 21:2 (5 s.)
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Skolverket.
Enligt lärares anvisning. Tillgänglig via internet.
Videofilmer och ett mindre antal artiklar kan tillkomma.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).