Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS204C Svenska som andraspråk och lärande: Kommunikation, kunskapsutveckling och bedömning (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sin förståelse i frågor som rör språk, språkutveckling och lärande på ett andraspråk. Studenterna ska fördjupa sin kunskap om svenska språkets struktur i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers andraspråksutveckling. Vidare ska studenterna tillägna sig kompetens att stödja barns/ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling på andraspråket.

Delkurs 1

Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp

The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives

Tyngdpunkten i delkursen ligger på fördjupade studier av svenska språkets grammatiska regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv. Utgångspunkten när det gäller de didaktiska perspektiven är en kognitiv-konstruktivistisk syn på språkinlärning där andraspråksinläraren betraktas som en aktiv konstruktör av hypoteser om målspråkets uppbyggnad – hypoteser som kontinuerligt omprövas på vägen mot målspråket och tar sig uttryck i ett interimspråk i ständig utveckling.

I seminarieform tränar sig studenterna att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av barns, ungdomars och vuxnas språkproduktion. Utifrån analysen gör de bedömningar av hur långt de aktuella andraspråkseleverna hunnit i sin språkutveckling och hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas.

Delkurs 2

Läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, 7 hp

Reading and Writing L2 texts

Vad kan begränsad läs- och skrivförmåga innebära i ett högteknologiskt samhälle där det ställs höga krav på medborgarnas litteracitet? Denna fråga bildar ingång i delkursen och i en diskussion där litteracitet relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. I detta sammanhang analyseras, granskas och diskuteras också nationella och internationella utvärderingar av elevers läsförmåga och relateras till frågor som rör läs- och skrivutveckling på ett andraspråk. Vidare behandlas forskning där läsning och skrivande ses som sociala aktiviteter samt teorier om sambanden mellan tanke, tal och skrift. Delkursen lyfter därtill fram den roll som skönlitteratur och gestaltande uttrycksformer har när det gäller ungdomars och vuxnas läs- och skrivutveckling.

Som ett led i arbetet med att successivt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt inom det egna kunskapsfältet genomför studenterna under delkursen en observations- och dokumentationsuppgift.

De kunskaper och färdigheter som studenterna utvecklar under delkursens gång omsätts i en praxisteori gällande läs- och skrivutveckling på ett andraspråk. I denna tar studenten också ställning till hur ett mångsidigt underlag för dokumentation och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling kan utformas.

Delkurs 1

Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp

The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 2

Läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, 7 hp

Reading and Writing L2 texts

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i kollaborativa grupper och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Delkurs 1

Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp

The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives

Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en individuell, skriftlig salstentamen avseende strukturer i svenska språket i ett tvärspråkligt perspektiv samt karaktäristiska drag i andraspråksinlärares utvecklingsprocess i riktning mot målspråksnormen.

I den andra delen av examinationen tillämpar studenten sina fördjupade kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av autentiska elevtexter. Med utgångspunkt i analysen gör studenten kvalificerade bedömningar av hur långt de aktuella eleverna hunnit i sin andraspråksutveckling och föreslår hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 2

Läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, 7 hp

Reading and Writing L2 texts

Examinationen består av två delar.

Den första delen av examinationen består i att studenten tillsammans med en studiekamrat genomför en klassrumsobservation av arbetsmoment som syftar till att öppna vägar in i svenskt skriftspråk för andraspråkselever. Vid ett seminarium presenteras det dokumenterade materialet i ljuset av relevant teori. I presentationen tar studenten ställning till forskning där läsande och skrivande ses som sociala aktiviteter och diskuterar implikationerna av denna syn när det gäller läs- och skrivutveckling på ett andraspråk för ungdomar och vuxna. Studenten reflekterar avslutningsvis över vad kraven på litteracitet i ett högteknologiskt samhälle innebär för den som har begränsad läs- och skrivförmåga.

Den andra examinationsdelen består i att studenten, i skriftlig form och med utgångspunkt i gällande kursplan, relevant teori och genomförd klassrumsobservation, formulerar en praxisteori. I denna diskuterar studenten hur en funktionaliserad undervisning, som syftar till grundläggande eller fortsatt skriftspråksutveckling för en specifik grupp andraspråksinlärare, kan utformas.

Frågor som utreds handlar om vilken plats olika texter och uttrycksformer kan ha i denna undervisning och hur arbetet med skönlitteratur kan bedrivas för att anknyta till och utmana elevernas erfarenheter och föreställningsvärldar. Utifrån ett problematiserande och kritiskt resonemang om vad läs- och skrivförmåga innebär, relaterat till nationella och internationella utvärderingar av elevers läsförmåga, tar studenten också ställning till hur utvärdering och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling kan utformas.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga delkurser

Delkurs 1

Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp

The Structure of The Swedish Language from Cross-linguistic and Didactic Perspectives

Abrahamsson, Niclas (2009), Andraspråksinlärning. Studentlitteratur. S 11-80, 171-200 (100 s.)

Andersson, Lars-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor. S 5-45 (41 s.)

Flyman-Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010), Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur (110 s.)

Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 4-8 (115 s.)

Källström, Roger (2012), Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur. (200 s.)

Kursplaner i svenska som andraspråk

Delkurs 2

Läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, 7 hp

Accessing L2 texts

Alfaportföljen, portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Lärardel. Nationellt centrum för svenska som andraspråk (2009), Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs Universitet och Myndigheten för skolutveckling (52 s.) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-ovriga-publikationer/alfaportfoljen-1.43203

Bergman, Pirkko och Sjöqvist, Lena (2003), Skönlitteratur som läromedel. I: Att undervisa elever med svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Stockholm: Skolverket (12 s.)

Domeij, Richard & Ola Karlsson (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 519-543 (24 s.)

PISA (2015), 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 450. Stockholm. Skolverket. S. 6-13, 20-23, 28-51 (35s.)

Rasmusson, Maria (2014), Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Härnösand : Mittuniversitetet, 2015 s 50-73 (23 s)

Reichenberg, Monica (2012), Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur (140 s.)

Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups. S. 195 – 254 (59s.)

Sheikhi, Karin (2016), Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber. (19 s)

Wedin, Åsa (2010), Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Studentlitteratur (97 s.)

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013), Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (i urval ca 100 s)

Kursplaner i svenska som andraspråk

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.