Observera att kursplaner och utbildningsplaner för höstterminen 2024 och framåt kan vara inaktuella på den här webbplatsen. För aktuella planer, se Utbildningsinfo.
Kursplan hösten 2022
Kursplan hösten 2022
Benämning
Svenska som andraspråk och lärande: Språk och kultur
Engelsk benämning
The Study of Swedish as a Second Language and Education: Language and Culture
Kurskod
AS206C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för ämneslärarprogrammet
Fastställandedatum
2020-09-18
Gällandedatum
2022-08-29
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förståelse i frågor som rör kultur, språk och lärande i ett individ-, samhälls- och utbildningsperspektiv. Studenten ska också utveckla sin kunskap om det svenska språksystemet samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers muntliga och skriftliga andraspråksutveckling.
Innehåll
Delkurser
Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen orienterar sig studenten i forskningsfältet svenska som andraspråk och flerspråkighetsfältet. Såväl interkulturella synsätt som sociolingvistiska perspektiv diskuteras, och frågor om språk- samt migrations- och integrationspolitik belyses och sätts in i ett utbildningsperspektiv. Vidare diskuteras kunskapsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk.
I delkursen analyseras språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola. Skolan genomlyses med avseende på sin roll som språklig och kulturell mötesplats vilket sätts i relation till betydelsen av elevers språk- och kunskapsutveckling på modersmålet respektive ett andraspråk. Konsekvenserna av olika sätt att organisera verksamheten i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer utreds och relateras till begreppen likvärdig undervisning, socialt hållbar utveckling och interkulturalitet.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
redogöra för någon aspekt av svensk språkpolitik eller migrations- och integrationspolitik, samt i dialog med andra reflektera över den i ett utbildningsperspektiv
redogöra för och diskutera språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola utifrån interkulturella perspektiv samt i relation till grundläggande aspekter av flerspråkighet
diskutera och ta ställning till hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling på modersmålet respektive ett andraspråk
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen utgörs av ett individuellt skriftligt paper som examinerar lärandemål 1–3.
Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 10 hp
Delkursens innehåll
Tyngdpunkten i delkursen ligger på grundläggande studier av det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv. Områden som behandlas rör uttal och stavning, syntax och formlära, ordbildning och betydelselära. Fokus ligger på sådant som brukar innebära en utmaning för andraspråksinlärare.
Studenterna tillämpar därtill sina kunskaper om svenskans språkliga strukturer i analys och bedömning av andraspråkselevers muntliga och skriftliga språkproduktion. Dessutom belyses förhållandet mellan skrift, stavning och uttal. Under delkursen behandlas och diskuteras grammatikens och fonetikens roll i undervisningen i svenska som andraspråk.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
beskriva och diskutera olika grundläggande aspekter samt nivåer i det svenska språksystemet ur ett andraspråksperspektiv: fonologi, morfologi, syntax och lexikon
analysera och bedöma andraspråkselevers muntliga och skriftliga språkproduktion med de analysverktyg kursen tillhandahåller
exemplifiera och diskutera grammatikens och fonetikens betydelse i undervisningen i svenska som andraspråk
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen består av:
Prov 1: Muntlig presentation (Oral presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 2 och 3.
Prov 2: Skriftlig salstentamen (Written examination), 7 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 5 hp
Bijvoet, Ellen och Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenskasom andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s.)
Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur (kap. 2) (50 s.)
Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s.)
Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s.)
Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk - om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska somandraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (18 s.)
Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016). Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4–6) (115 s.)
Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s.)
Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 13–75, 158–194, 236–267) (129 s.)
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk
Valbar skönlitterär bok tillkommer
Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 10 hp
Abrahamsson, Tua och Bergman, Pirkko (red.) (2014). Tankarna springer före – att bedöma ettandraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag (152 s.)
Ballardini, Kerstin, m. fl. (1986). Svensk grammatik. Stockholm: Natur och kultur (183 s.) Enligt kursledares anvisning.
Boström, Lena och Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur (s. 131–200) (70 s.)
Ekerot, Lars-Johan (2011). Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska somandraspråk. Malmö: Gleerups (s. 43–166) (123 s.)
Engstrand, Olle (2007). Fonetik light. Kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur (135 s.)
Enström, Ingegerd (2016). Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren (130 s.)
Lindberg, Inger (2003). Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk (s. 61–79) (19 s.). Tillgängligt via Internet.
Olofsson, Mikael och Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning ochsamhälle. Lund: Studentlitteratur (37 s.)
Thorén, Bosse (2014). Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. Umeå (116 s.)
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övrigt
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.
I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.