Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS221C Svenska som andraspråk och lärande: Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina insikter om språklig variation och kulturella hierarkier i samhälle och skola samt utveckla sin förmåga att skapa interkulturella och flerspråkiga lärandemiljöer.

Studenterna ska även tillägna sig ett litteraturdidaktiskt perspektiv och utveckla medvetenhet om skönlitteraturens betydelse som redskap för elevers kunskaps-, identitets- och språkutveckling.

Delkursen tar sin utgångspunkt i forskning som rör språklig variation och interkulturella perspektiv med koppling till skola och andraspråksundervisning. Teorier om språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper behandlas. Vidare belyses hur samhälleliga diskurser – exempelvis diskurser om språkliga och kulturella mönster i skolmiljön – genom sina sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Under delkursen analyseras och diskuteras rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö där eleverna representerar en mångfald av språk, världsbilder och värdeideal. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att granska skolan med avseende på dolda maktstrukturer. Vidare granskar och diskuterar studenten sin personliga handlingsberedskap när det gäller att i den framtida verksamheten skapa en interkulturell och flerspråkig lärandemiljö och att medverka till skolutveckling som rör interkulturellt samspel och lärande.

Efter avslutad delkurs ska studenten

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen genomförs individuellt och i skriftlig form samt diskuteras i ett muntligt avslutande seminarium.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkursen introducerar det litteraturdidaktiska forskningsfältet och diskuterar synen på läsning som ett möte mellan text och läsare. Delkursen belyser även hur skönlitteratur kan användas så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos andraspråkselever.

I delkursen presenteras litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg och studenten använder dessa för att öka sin förståelse för texters innehåll och uppbyggnad.

Med utgångspunkt i kurslitteratur och i egna erfarenheter av skola och undervisning diskuterar och planerar studenten hur olika litterära texter kan användas i arbete med existentiella och interkulturella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund. Därutöver undersöks och diskuteras hur den skönlitterära läsningen kan kombineras med samtal, skrivande och andra kommunikationsformer såsom IKT, bildskapande, dramatiseringar och multimodala uttryckssätt.

I delkursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen består av två delar.

Den första delen utgörs av en skriftlig, individuell salstentamen där lärandemål 1,2,3 och 5 examineras.

I den andra delen examineras samtliga lärandemål (1-5), och examinationen utgörs av att studenten tillsammans med kurskamrater utformar och presenterar en pedagogisk planering.

Planeringen ska redovisas muntligt, skriftligt och digitalt samt kritiskt värderas. Därutöver ska studenten kunna granska och diskutera en annan grupps presentation.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Boyd, Sally & Bredänge, Gunlög (2013). Attityder till brytning – exemplet med utländska lärare i svenska skolor. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

S. 437-457. (20 s)

Creese, Angela, & Blackledge, Adrian (2010). Translanguaging in the bilingual classroom: A pedagogy for learning and teaching? The Modern Language Journal, 94(1), s 103-115 (12 s)

Gustavsson, Hans Olof (2001), Reflektioner kring undervisning och lärande i ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. I: Linde, Göran, (red.) Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur (15 s)

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.) (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (kap 1, 3, 5)

Nygård, Pia (2002). Språkattityder i Sverige. I: Mål i mun (SOU 2002:27), bilaga 2 (40 s) Tillhandahålles av kursledaren.

Rosales, René Léon (2013). Snacka fett som svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (red.) Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag (12 s)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s)

Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (30 s)

Sundgren, Eva (red.) (2008). Sociolingvistik. Liber (s 39-76, 236-267, 325-350))

Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet, s 17-133 (116 s)[AÅ1] [AÅ2]

Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet.

En valfri avhandling med relevans för delkursen väljs i samråd med kursledaren

Andersson, Peter m fl. (red.) (2014). Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, s. 237-304 (67 s). Tillgänglig på: svenska.gu.se/samverkan/smdi

Boglind, Ann, Holmberg, Per & Nordenstam, Anna (red.) (2014). Mötesplatser – text för svenskämnet. Studentlitteratur, s 67-77, 245-260 (25 s). Tillhandahålles av kursledaren.

Economou, Catarina (2013). Reading fiction in a Second-Language Classroom. I: Education Inquiry Vol.6, no 1 (20s). Tillgänglig på Internet.

Enström, Ingegerd (2013), Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (25 s.)

Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (2012). Epikanalys. En introduktion. Studentlitteratur, s. 11-69, 94-118 (82 s)

Jönsson, Maria & Öhman, Anders (red.) (2015). Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Studentlitteratur, s. 67-102, 129-213, 257-274 (136 s)

Landmark, Dan & Wiklund, Ingrid (2012). Litteraturen, språket, världen. Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. Studentlitteratur, s. 5-62, 115-140 (82 s)

Langer, A Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos (i urval ca 120 s).

Löthagen, Annika & Staaf, Jessica (2009). Skön litteratur – vägar till läslust och språkutveckling. Hallgren & Fallgren. Kapitel 1,4, 7, 8, (50 s.).

Matos, Ana Goncalves (2012 ). Literary Texts and Intercultural Learning. Exploring New Directions. Peter Lang. (15 s.) Tillhandahålles av kursledaren.

Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Studentlitteratur (165 s.).

Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet.

Skönlitteratur väljs i samråd med kursledaren (ca 500 s.).