Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS205C Svenska som andraspråk och lärande: Språkstruktur, andraspråksutveckling och läs-och skrivutveckling (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom språksociologi, språklig variation och interkulturella perspektiv samt utveckla sin förmåga att främja interkulturella och flerspråkiga lärandemiljöer. Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om ämnesrelaterat skolspråk och dess särdrag.

Delkursen tar sin utgångspunkt i forskning som rör språklig variation och interkulturella perspektiv med koppling till skola och andraspråksundervisning. Teorier om språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper behandlas, liksom former för flerspråkig användning och undervisning, däribland modersmålets betydelse för lärande och språkutveckling. Vidare belyses hur samhälleliga diskurser – exempelvis diskurser om språkliga och kulturella mönster i skolmiljön – genom sina sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Under delkursen analyseras och diskuteras rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö där eleverna representerar en mångfald av språk, världsbilder och värdeideal. Vidare granskar och diskuterar studenten sin personliga handlingsberedskap när det gäller att i den framtida verksamheten skapa en interkulturell och flerspråkig lärandemiljö och att medverka till skolutveckling som rör interkulturellt samspel och lärande.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen genomförs dels som ett muntligt seminarium, dels i skriftlig form. I den första delen av examinationen presenterar och diskuterar studenten i muntlig form en avhandling med relevans för delkursen. I den andra delen redovisar och diskuterar studenten i skriftlig form sin handlingsberedskap vad gäller att i den framtida lärarverksamheten skapa en interkulturell lärandemiljö samt medverka till skolutveckling.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga delkurser.

I delkursen behandlas de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråks- och litteracitetsperspektiv. Delkursen behandlar även den genrepedagogik som teoretiskt härrör från dels Michael Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, dels Basil Bernsteins utbildningssociologiska ramverk. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras i relation till alternativa perspektiv på skrivpedagogik. Under delkursen arbetar studenterna under seminarier med att tillägna sig språkanalytiska och multimodala analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa i analys av olika typer av klassrumstexter. Utifrån sin samlade kunskap om vad mötet med ett ämnesspecifikt språk kan innebära för andraspråkselever reflekterar studenterna didaktiskt över olika undervisningsmodeller och deras konsekvenser.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen består av ett individuellt skriftligt paper där studenten utifrån en inledande belysning av relevanta teorier gör en djupgående språklig och multimodal analys av läromedelstext och klassrumsdiskurs. Analysen fördjupas därefter genom att studenten diskuterar slutsatser och didaktiska implikationer.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga delkurser.

Boyd, Sally & Bredänge, Gunlög (2013). Attityder till brytning – exemplet med utländska lärare i svenska skolor. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s 437–457) (20 s)

Creese, Angela, & Blackledge, Adrian (2010). Translanguaging in the bilingual classroom: A pedagogy for learning and teaching? The Modern Language Journal, 94(1) (s 103-115) (12 s) Garcia, Ofelia & Seltzer, Kate (2016). The Translanguaging Current in Language Education. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (S 19–29) (11 s)

Lund, Anna. & Lund, Stefan (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (s 1–194) (194 s)

Nilsson, Josefin & Gynnhammar, Suzanne (2016). Språk, lärande och ämne: med modersmålet som resurs. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (S 44–54) (10 s)

Rosales, René Léon (2013). Snacka fett som svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (red.) Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag (S 52–65) (12 s) Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65–73) (9 s) Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (S 313–342) (30 s) Sundgren, Eva (red.) (2008). Sociolingvistik. Liber (s 39–76, 236–267, 325–350) (93 s) Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet (17–133) (116 s) Svensson, Gudrun (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 31–43) (13 s)

Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet. En valfri avhandling med relevans för delkursen väljs i samråd med kursledaren

Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. 1. uppl. Malmö: Gleerups (160 s)

Danielsson, Kristina (2016). Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 196–206) (10 s)

Edling, Agnes (2004). Abstraktion kan spränga gränser. I: Språkvård 3/04 (s 27–32) (6 s)

Gannå, Lisa (2016). Ett kritiskt granskande samtal om genrepedagogik. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (S 248–254) (6 s)

Holmberg, Per (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 13-27) (15 s) Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber (131 s) Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 613–636) (24 s) Liberg, Caroline (2010). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 303-317)(15 s) Nygård Larsson, Pia (2013). Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 587–609) (23 s) Olofsson, Michael (2010). Genrepedagogik med lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 247–269) (23 s) Rose, David & Martin J.R., (2013). Skriva, Läsa, lära. Stockholm: Hallgren & Fallgren (370 s)

Schleppegrell, Mary J. (2010). Functional grammar in the classroom. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 79-95) (18 s) Sundberg, Gunlög (2010). Språkbeskrivningar i ett andraspråksperspektiv – språket sett som regel eller som resurs? I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 292-302) (12 s) Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).