Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS228C Svenska som andraspråk och lärande: Litteraturdidaktiska perspektiv och retorik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om språksociologiska, sociolingvistiskaoch interkulturella perspektiv samt vidareutveckla sin förmåga att främja interkulturella och flerspråkiga lärandemiljöer. Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om ämnesrelaterat skolspråk och dess särdrag.

Delkursen tar sin utgångspunkt i sociolingvistisk forskning som rör språkpolitik, språklig variation och interkulturella perspektiv med koppling till individ, skola och andraspråksundervisning. Teorier om språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper behandlas, liksom former för flerspråkig användning och undervisning, däribland modersmålets betydelse för lärande och språkutveckling. Vidare belyses hur samhälleliga diskurser – exempelvis diskurser om språkliga och kulturella mönster i skolmiljön – genom sina sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Under delkursen analyseras och diskuteras även hur man som lärare kan bidra till skolutveckling i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen består av två delar:

Ett muntligt seminarium

Ett individuellt skriftligt paper

Samtliga lärandemål ingår i båda delexaminationerna

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

I delkursen behandlas skolans ämnesrelaterade språk och dess särdrag ur ett andraspråks- och litteracitetsperspektiv. Delkursen behandlar även den genrepedagogik som teoretiskt härrör från dels Michael Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, dels Basil Bernsteins utbildningssociologiska ramverk. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras i relation till andra perspektiv på skrivpedagogik. I delkursen arbetar studenterna under seminarier med att tillägna sig systemisk-funktionella språkanalytiska och multimodala analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa i analys av olika typer av texter som förekommer i undervisningssammanhang. Utifrån sin samlade kunskap om vad mötet med ett ämnesspecifikt språk kan innebära för andraspråkselever reflekterar studenterna didaktiskt över olika undervisningsmodeller och deras möjliga konsekvenser.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen består av ett individuellt skriftligt paper där samtliga lärandemål i delkursen examineras.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Boyd, Sally och Bredänge, Gunlög (2013). Attityder till brytning – exemplet med utländska lärare i svenska skolor. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s 437–457) (20 s)

Creese, Angela och Blackledge, Adrian (2010). Translanguaging in the bilingual classroom: A pedagogy for learning and teaching? The Modern Language Journal, 94(1) (s 103-115) (12 s)

Garcia, Ofelia och Seltzer, Kate (2016). The Translanguaging Current in Language Education. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 19–29) (11 s)

Hyltenstam, Kenneth och Milani, Tommaso (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: K. Hyltenstam, M. Axelsson och I. Lindberg (red.), Flerspråkighet – En forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5. Vetenskapsrådet (s 17–133) (116 s)

Tillgänglig via Internet.

Léon Rosales, René (2013). Snacka fett som svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (red.) Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag (s 52–65) (12 s)

Lund, Anna och Lund, Stefan (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (s 1–194) (194 s)

Nilsson, Josefin och Gynnhammar, Suzanne (2016). Språk, lärande och ämne: med modersmålet som resurs. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 44–54) (10 s)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65–73) (9 s)

Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 313–342) (30 s)

Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s 77–151) (75 s)

Svensson, Gudrun (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 31–43) (13 s)

Wedin, Åsa, Rosén, Jenny och Hennius, Samira (2018). Transspråkande och multimodalitet i grundläggande skriftspråksundervisning inom sfi. I: Pedagogisk Forskning i Sverige, 23:1–2. (24 s)

Tillgänglig via Internet.

Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet

Ett mindre antal artiklar kan tillkomma

Danielsson, Kristina och Selander, Staffan (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. 1. uppl. Malmö: Gleerups (160 s)

Danielsson, Kristina (2016). Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 196–206) (10 s)

Edling, Agnes (2004). Abstraktion kan spränga gränser. I: Språkvård 3/04 (s 27–32) (6 s)

Gannå, Lisa (2016). Ett kritiskt granskande samtal om genrepedagogik. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 248–254) (6 s)

Holmberg, Per (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 13-27) (15 s)

Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber (131 s)

Karlsson, Anna-Malin (2010). Grammatiska metaforer – språkets sätt att hjälpa oss utveckla kunskap. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 143-154) (11 s)

Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 613–636) (24 s)

Liberg, Caroline (2010). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 303-317) (15 s)

Nygård Larsson, Pia (2013). Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 587–609) (23 s)

Olofsson, Michael (2010). Genrepedagogik med lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 247–269) (23 s)

Rose, David och Martin J.R., (2013). Skriva, Läsa, lära. Stockholm: Hallgren & Fallgren (370 s)

Schleppegrell, Mary J. (2010). Functional grammar in the classroom. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 79-95) (18 s)

Sundberg, Gunlög (2010). Språkbeskrivningar i ett andraspråksperspektiv – språket sett som regel eller som resurs? I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 292-302) (12 s)

Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins Pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Diss. Malmö: Malmö universitet (s 68-92, 193-230, 284-291) (61 s)

Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Attityd i text. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 164-175) (11 s)

Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.