Observera att kursplaner och utbildningsplaner för höstterminen 2024 och framåt kan vara inaktuella på den här webbplatsen. För aktuella planer, se Utbildningsinfo.
Kursplan våren 2025
Malmö universitet
Kursplan våren 2025
Benämning
Svenska som andraspråk och lärande: Litteracitetsutveckling och språkfokuserat lärande ur ett andraspråksperspektiv
Engelsk benämning
The Study of Swedish as a Second Language and Education: Literacy Development and Language-Focus Learning from a Second-Language Perspective
Kurskod
AS233C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2024-02-28
Gällandedatum
2025-01-20
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS232C Svenska som andraspråk och lärande: Språkstruktur och andraspråksinlärning (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, samt gymnasieskolan.
Innehåll
Delkurser
Litteracitetsutveckling ur ett andraspråksperspektiv, 10 hp
Delkursens innehåll
Delkursen behandlar olika aspekter av litteracitet och litteracitetsutveckling för unga och vuxna flerspråkiga elever. Litteracitet belyses ur ett teoretiskt perspektiv, relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. Delkursen lyfter även fram den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har när det gäller ungdomars och vuxnas litteracitetsutveckling. Vidare belyses språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att stödja elevers litteracitetsutveckling i svenska som andraspråk.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…
  1. redogöra för, diskutera och problematisera teorier om litteracitet samt språk- och kunskapsutveckling ur ett flerspråkighetsperspektiv
  2. med utgångspunkt i genomförd klassrumsobservation teoretiskt reflektera över olika didaktiska val som syftar till att stödja flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling och användning av digitala uttrycksformer.
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Kursen innehåller två obligatoriska workshoppar.
Delkursens bedömningsformer
Prov 1: Muntlig presentation och seminarium (Oral Presentation, and Seminar), (4 hp). I detta prov examineras lärandemål 1.
Prov 2: Skriftlig salstentamen (Written Sit-in Exam), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 2.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Språkdidaktik för andraspråksundervisning, 5 hp
Delkursens innehåll
Kursen behandlar språkdidaktiska perspektiv och metoder för undervisning i grammatik, ordförråd och uttal.
Kursen belyser bland annat betydelsen av metaspråklig kunskap, relationen mellan perception och produktion samt metoder och strategier för en kontextualiserad grammatik- och ordförrådsundervisning. Studenten ges därmed möjlighet att utveckla vetenskapligt grundad kunskap om undervisningsmetoder för att främja andraspråksinlärning.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…
  1. på vetenskaplig grund diskutera olika språkdidaktiska metoder för att främja andraspråksinlärning av grammatik, uttal och ordförråd
  2. planera undervisning som motiveras utifrån vetenskapliga och professionsgrundade språkdidaktiska kunskaper
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, workshopar, grupparbeten och självstudier.
Delkursens bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig presentation med ett skriftligt underlag.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteracitetsutveckling ur ett andraspråksperspektiv, 10 hp
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur. (25 s.)
Cummins, Jim (2015). Language differences that influence reading development. I P. Afflerbach (Red.), Handbook of individual differences in reading. Reader, text, and context. Routledge. (s. 223–244) (22 s.)
Domeij, Richard & Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 519–543) (24 s.)
Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 169–195) (27 s.)
Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Studentlitteratur (s. 771–816) (45 s.)
Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Studentlitteratur. (246 s.)
Godhe, Anna-Lena & Molin, Lisa (2016). Att arbeta med digitala och multimodala texter (del 6). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (10 s.) Tillgänglig via internet.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2018). Språkinriktad undervisning. En handbok. Studentlitteratur. (245 s.)
Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research, Educaton Inquiry, 4(2) S. 225–242. (18 s) https://doi.org/10.3402/edui.v4i2.22071
Nygård Larsson, Pia (2019). Semantiska vågor i klassrumsinteraktion – språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning. Läslyftet. Lärportalen, Skolverket (11 s). Tillgänglig via Internet.
Rasmusson, Maria (2015). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Mittuniversitetet (s 50–73) (23 s.)
Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s.)
Sellgren, Mariana (2016). Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I Kindenberg, Björn (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs. Liber. (s. 222–234) (12 s.)
Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Liber (19 s.)
Skolverket (2016). Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk. Kunskapsöversikt. Tillgänglig via Internet.
Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal. Studentlitteratur. (urval ca 100 s. i samråd med kurslärare)
Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Studentlitteratur (kap. 3, 5, 7) (55 s.)
Westlund, Barbro (2016). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Liber (s 88–100) (13 s.)
Språkdidaktik för andraspråksundervisning, 5 hp
Klingelhofer, Rachel & Schleppegrell, Mary (2016). Functional grammar analysis in support of dialogic instruction with text: scaffolding purposeful, cumulative dialogue with English learners. Research papers in education, 31(1), 70–88. (13 s.) https://doi.org/10.1080/02671522.2016.1106701
Lim Falk, Maria & Riad, Tomas (2023). Explicit ordundervisning. Natur & Kultur. (urval i samråd med kurslärare, ca 70 s.)
Linjer Fridefors, Liv (2018). Uttalsundervisning i praktiken. Läslyftet. Modul: Nyanländas språkutveckling. Tillgänglig via internet. (13 s.)
Lövestam, Sara (2016). Grammatikundervisning för sfi och sva. Natur & Kultur. (urval i samråd med kurslärare, ca 50 s.)
Riad, Tomas (2018). Uttalsundervisning för unga. Läslyftet. Modul: Nyanländas språkutveckling. Tillgänglig via internet. (11 s.)
Strandberg, Agnes & Lundström, Stefan (2023). Design för kontextualiserad grammatikundervisning. Forskning om undervisning och lärande 11(2), 53–77. (25 s.) Tillgänglig via internet.?
Thornberg, Ulrika (2020). Språkdidaktik. Gleerups. (urval i samråd med kurslärare, ca 100 s.)
Wallberg, Helena (2019). Lektionsdesign: en handbok. Gothia. (urval i samråd med kurslärare, ca 70 s.)
Waring, Hansun Zhang, Creider, Sarah Chepkirui, & Box, Catherine DiFelice (2013). Explaining vocabulary in the second language classroom: A conversation analytic account. Learning, Culture and Social Interaction, 2, 249–264. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2013.08.001
Zetterholm, Elisabeth &Tronnier, Mechtild (2017). Perspektiv på svenskt uttal: fonologi, brytning och didaktik. Studentlitteratur (176 s.)
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.