Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förståelse i frågor som rör kultur, språk och lärande i ett individ-, samhälls- och utbildningsperspektiv. Studenten ska också utveckla sin kunskap om det svenska språksystemet samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers muntliga och skriftliga andraspråksutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenten ska utveckla förståelse för allmän- och ämnesdidaktik.

Kursen består av två delkurser

I delkursen orienterar sig studenten i forskningsfältet svenska som andraspråk och flerspråkighetsfältet. Såväl interkulturella synsätt som sociolingvistiska perspektiv diskuteras, och frågor om språk- samt migrations- och integrationspolitik belyses och sätts in i ett utbildningsperspektiv. Vidare diskuteras kunskapsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk.

I delkursen analyseras språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola. Skolan genomlyses med avseende på sin roll som språklig och kulturell mötesplats vilket sätts i relation till betydelsen av elevers språk- och kunskapsutveckling på modersmålet respektive ett andraspråk. Konsekvenserna av olika sätt att organisera verksamheten i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer utreds och relateras till begreppen likvärdig undervisning, socialt hållbar utveckling och interkulturalitet.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för någon aspekt av svensk språkpolitik eller migrations- och integrationspolitik samt i dialog med andra reflektera över den i ett utbildningsperspektiv

2. redogöra för och diskutera språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola utifrån interkulturella perspektiv samt i relation till grundläggande aspekter av flerspråkighet

3. diskutera och ta ställning till hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling på modersmålet respektive ett andraspråk

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen utgörs av ett skriftligt paper som examinerar lärandemål 1–3.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Tyngdpunkten i delkursen ligger på grundläggande studier av det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv. Områden som behandlas rör fonologi, morfologi, syntax och lexikon. Dessutom belyses förhållandet mellan skriftspråk och talspråk. Fokus ligger på sådant som brukar innebära en utmaning för andraspråksinlärare. Studenterna tillämpar därtill sina kunskaper om svenskans språkliga strukturer i analys och bedömning av andraspråkselevers muntliga och skriftliga språkproduktion. Dessutom belyses förhållandet mellan skrift, stavning och uttal. Under delkursen behandlas och diskuteras grammatikens och fonetikens roll i undervisningen i svenska som andraspråk. I kursen möter studenterna också grundläggande begrepp och modeller inom såväl allmän- som ämnesdidaktik.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande aspekter på olika nivåer i det svenska språksystemet ur ett andraspråksperspektiv: fonologi, morfologi, syntax och lexikon.

2. analysera andraspråkselevers muntliga och skriftliga språkproduktion med fokus på språkliga strukturer.

3. diskutera grammatikens och fonetikens betydelse i undervisningen i svenska som andraspråk.

4. förklara och diskutera grundläggande begrepp och modeller inom allmän- och ämnesdidaktik

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Kursens examineras genom två examinationer.

Examination 1 består av två delar. Den första delen är en skriftlig salstentamen som examinerar lärandemål 1. Studenten måste nå godkänt på denna del för att få skriva examinationens andra del, en skriftlig salstentamen som examinerar lärandemål 2 och 3.

Examination 2 är ett muntligt seminarium som examinerar lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s.)

Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur (kap. 2) (50 s.)

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk - om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (18 s.)

Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4–6) (115 s.)

Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s.)

Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 13–75, 158–194, 236–267) (129 s.)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk samt valbar skönlitterär bok tillkommer.

Ballardini, Kerstin, m. fl. (1986). Svensk grammatik. Stockholm: Natur och kultur (183 s.) Väljs i samråd med kursledare och studenter.

Boström, Lena & Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur (s. 131–200) (70 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2021). Andraspråkets grammatik. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur (216 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2021). Andraspråkets grammatik: övningsbok. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur (58 s.)

Ekerot, Lars-Johan (2011). Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö: Gleerups (s. 43–166) (123 s.)

Enström, Ingegerd (2016). Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren (130 s.)

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, 2, 3 och 16. (77 s.)

Lindberg, Inger (2003). Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk (s. 61–79) (19 s.). Tillgänglig via Internet.

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2016). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 6. uppl. Umeå: Fundo

(93 s.)

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (37 s.)

Rosenqvist, Håkan (2007). Uttalsboken: svenskt uttal i praktik och teori. Stockholm: Natur & kultur (206 s.)

Thorén, Bosse (2014). Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. Stockholm: Vulkan (116 s.)

Wahlström, Ninni (2019). Didaktik – ett professionsbegrepp. Malmö: Gleerups (184 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.