Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS242C Svenska som andraspråk och lärande: Skrivdidaktik och språk- och kunskapsutvecklande undervisning (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om svenska språkets regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers andraspråksutveckling. Studenten ska också vidareutveckla sin kompetens att stödja flerspråkiga ungdomars och vuxnas litteracitet och litteracitetsutveckling.

Tyngdpunkten i delkursen ligger på fördjupade studier av svenska språkets regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv. Områden som behandlas rör syntax och formlära, ordbildning och betydelselära, uttal och stavning. I seminarieform tränar sig studenterna därtill i att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av ungas och vuxnas skriftliga och muntliga språkproduktion. Studenterna analyserar bland annat uttalet i autentiskt talat material utifrån kontrastiva perspektiv. Utifrån analyserna bedömer de hur långt de aktuella eleverna hunnit i sin andraspråkutveckling och hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. Utifrån fördjupade kunskaper i språkvetenskap redogöra för svensk språkstruktur i ett tvärspråkligt jämförande perspektiv.

2. Redogöra för centrala teorier om andraspråksutveckling.

3. Med stöd i kunskaper i svensk språkstruktur (lärandemål 1) analysera andraspråksinlärares språkliga produktion.

4. Med utgångspunkt i språklig analys (lärandemål 3) och med stöd i teorier om andraspråksutveckling (lärandemål 2) diskutera och dra slutsatser om andraspråksinlärares behov av vidare stöttning.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, obligatoriska uppgifter, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen består av två delar. Den första delen består av en skriftlig salstentamen som examinerar lärandemål 1 och 2. Studenten måste nå godkänt på denna del för att få skriva examinationens andra del. Den andra delen består av en skriftlig salstentamen som examinerar lärandemål 3 och 4.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkursen behandlar olika aspekter av litteracitet och litteracitetsutveckling för unga och vuxna flerspråkiga elever. Vad innebär det att leva i ett högteknologiskt och komplext digitalt samhälle där det ställs höga krav på litteracitet och källkritisk förmåga? Denna fråga bildar ingång i delkursen och i en fördjupad diskussion om teorier om litteracitet, där litteracitet relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. Delkursen lyfter även fram den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har när det gäller ungdomars och vuxnas litteracitetsutveckling. Bland annat behandlas frågor om medborgerlig bildning där litteracitet ses som en central förutsättning för att elever ska utvecklas till reflekterande, kritiska, kreativt tänkande och aktiva medborgare. De kunskaper och färdigheter som studenterna utvecklar under delkursens gång fördjupas genom didaktiska reflexioner gällande litteracitet och bedömning av flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling. Som ett led i arbetet med att successivt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt inom det egna kunskapsfältet genomför studenterna även en observations- och dokumentationsuppgift.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna...

1. kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen

2. redogöra för, diskutera och problematisera teorier om litteracitet samt ungas och vuxnas litteracitetsutveckling ur ett flerspråkighetsperspektiv

3. med utgångspunkt i genomförd klassrumsobservation teoretiskt reflektera över olika didaktiska val som syftar till att stödja flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling

4. redogöra för, exemplifiera och diskutera litteracitetsutveckling och användning av digitala uttrycksformer i relation till skolans styrdokument

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshoppar, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen består av två delar.

Den första delen examineras genom en muntlig presentation inom ramen för ett seminarium (lärandemål 1 och 2).

Den andra delen utgörs av ett skriftligt paper (lärandemål 1, 3 och 4).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur (s. 11-80, 109–131) (92 s.)

Abrahamsson, Niclas & Hyltenstam, Kenneth (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 221–258) (37 s.)

Andersson, Lars-Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor (s. 5–45) (41 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur (124 s.)

Källström, Roger (2012). Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur (200 s.)

Zetterholm, Elisabeth & Tronnier, Mechtild (2017). Perspektiv på svenskt uttal: fonologi, brytning och didaktik. Lund: Studentlitteratur (176 s.).

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk 7–9, Gy, Vux

Cummins, Jim (2018). Urban multilingualism and educational achievement: Identifying and implementing evidence-based strategies for school improvement. I: P. Van Avermaet m.fl. (red.), The Multilingual Edge of Education. London: Palgrave Macmillan. (15 s.) Tillhandahålls av kursledaren.

Domeij, Richard & Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 519–543) (24 s.)

Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 169–195) (27 s.)

Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 771–816) (45 s.)

Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research, Educaton Inquiry, vol. 4, nr. 2 2013 S. 225–242. (18 s)

Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet I praktiken. Stockholm: Skolverket (91 s.). Tillgänglig på internet.

Rasmusson, Maria (2015). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Härnösand: Mittuniversitetet (s 50–73) (23 s.)

Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s.)

Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (19 s.)

Skolverket (2016). Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk. Kunskapsöversikt.Tillgänglig via Internet.

Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur (200 s.)

Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal. Lund: Studentlitteratur. (urval ca 100 s. i samråd med kursledare)

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (kap. 3, 5, 7) (55 s.)

Westlund, Barbro (2016). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber (s 88–100) (13 s.)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Ett mindre antal artiklar samt webmaterial kan tillkomma

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.