Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Biologi 2, Kemi 1, Matematik 3b / 3c
Eller
Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, Biologi B, Kemi A, Matematik C
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om ekologiska processer, om samspelet mellan natur, samhälle och människa, samt didaktiska kunskaper om hur man kan främja elevers förståelse för ekologi och hållbar utveckling. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att planera undervisningssekvenser i skolans närmiljö. Dessutom syftar kursen till att skapa ett intresse hos studenten att följa den aktuella biologiska samhällsdebatten.
Kursens ämnesinnehåll rör organismers, även mikroorganismers, uppbyggnad och funktion, alltifrån cellen och organeller, till individen och individens relation till miljön. Vidare behandlas materias kretslopp, där uppbyggnad av organismer och nedbrytning av döda organismer via fotosyntesen respektive cellandningen är viktiga processer. Energins betydelse för ekosystems existens och energins omvandlingar vävs in. Andra begrepp som behandlas är näringskedja, näringsväv, succession och biologisk mångfald samt typiska arter för svenska ekosystem. Evolution och evolutionsprocessen introduceras. Ovanstående relateras till samspelet mellan natur, samhälle och människa under olika tidsperioder. Här behandlas bl a jordbrukets uppkomst, energiförsörjning och naturkatastrofer.
Kursens pedagogiska och didaktiska innehåll rör undervisningsplanering i vilken uteundervisning, styrdokument, och begreppsförståelse problematiseras. Språket i samtal, och facklitteratur samt dess betydelse för kunskapsutveckling behandlas.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- kommunicera organismers uppbyggnad och funktion på olika nivåer, från atom-/molekyl-och cellnivå till ekosystemsnivå
- urskilja, exemplifiera och diskutera begreppen materia och energi i ett ekologiskt sammanhang samt kunna använda digitala mätinstrument i undervisningssammanhang
- ge exempel på svenska arter samt utreda de grundläggande villkor enligt vilka ekosystem existerar och förändras.
- diskutera hur naturresurser nyttjas och utnyttjats i samspel mellan natur, människa och samhälle under olika tidsperioder samt kunna dra slutsatser om vad detta innebär ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv
- redogöra för och problematisera kunskapsframväxten inom naturvetenskaplig forskning
- diskutera betydelsen av uteundervisning för kunskapsutvecklingen i biologi med beaktande av styrdokument och forskning i elevers begreppsförståelse
- reflektera över språkets betydelse för lärande i biologi samt visa exempel på hur en medveten språk- och kunskapsutvecklande undervisning i ekologi kan se ut
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av exkursioner, laborationer, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp mm.
Studenterna arbetar i grupp, delvis via en digital plattform.
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
Individuell salstentamen (9 hp)
Individual written exam (9 credits)
I denna examination bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 4.
Examinationen genomförs genom att studenten skriver en salstentamen.
Muntlig och skriftlig examination (6 hp)
Oral and written exam (6 credits)
I denna examination bedöms lärandemål 5, 6 och 7.
Examinationen genomförs dels genom att studenten i grupp redovisar ett arbete muntligt och skriver en reflekterande text (mål 5 och 6), dels genom att studenten deltar i ett seminarium och skriver en reflekterande text (mål 7).
Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur (Kap 1, 2, 4-9, 11, 14 och 19) (204 s)
Begon, Michael; Howarth, Robert och Townsend, Colin (2014) Essentials of ecology. Wiley (405 s)
Ehdwall, Dana Seifeddine & Wickman, Per-Olof. (2018). Hur lärare kan stödja andraspråkselever på gymnasiet att tala kemi. Nordic Studies in Science Education, 14(3), 299-316.
Ideland, Malin (2012) Naturvetenskapens kultur. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola (12 s)
Kouns, Maria. (2015). Smågruppssamtal i NO-undervisningen. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 6 . Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ (ca 25 s)
Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (210 s)
Nelson, Johan (2012) Naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola (12 s)
Nygård Larsson, Pia (2015). NO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 4. Läslyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ (14 s)
Olander, Clas. (2015). Ordförråd och begreppsutveckling. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 3. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ (ca 13 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.