Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BL201C Bild och lärande: Ungdomar och visualitet (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om konstbegreppet i relation till bildkommunikation, visuella kulturer, bildgenrer och människors bildbruk i olika tider samt kunskap om bilders betydelseskapande funktion. Kursen syftar även till att studenterna ska utveckla medvetenhet om sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för att kunna organisera undervisning i en heterogen undervisningsgrupp med utgångspunkt i bildproduktion.
Studenterna genomför en analys av bilder från olika genrer. Materialet hämtas från medier, till exempel privata och offentliga miljöer, press och Internet. Analysen grundas på semiotik och inkluderar slutsatser om vad som karakteriserar bildgenrer till form och innehåll kopplat till ett tidsperspektiv. Med hjälp av dokumentation av bilder i visuella kulturer utforskar studenterna betydelseproduktioner, och med olika bildmaterial och framställningssätt visualiseras undersökningsresultatet. Studenterna dokumenterar arbete på kulturinstitutioner och människors bildbruk i och utanför dessa.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- med hjälp av bildteori och bildproduktion analysera bilder, identifiera bildgenrer och dra slutsatser om bilders innehåll och betydelseproduktion
- analysera elevers kunskapsutveckling med tanke på sociala, språkliga och genusbetingade mönster
- redogöra för sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv samt exemplifiera hur undervisning i det egna undervisningsämnet kan organiseras för att främja elevernas lärande
- redogöra för bilders funktioner i olika tider samt problematisera konstbegreppet i relation till människors bruk av bildgenrer
- dokumentera och presentera exempel på visuella kulturer
- undersöka bildkommunikation och bearbeta undersökningsresultatet genom bildframställning
- redogöra för hur ungdomars språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt exemplifiera hur skönlitteratur, andra texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling i det praktiska pedagogiska arbetet
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna dokumenterar på egen hand och bidrar gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till bildlaborationer och arbetsmöten av olika slag.
Examinationen består av följande:
- en analyserande bildproduktion i grupp åtföljd av ett individuellt paper
- en individuell bildproduktion med tre olika framställningssätt om elevers sociala, språkliga och genusbetingade mönster
- en individuell, visuell och muntlig presentation av observation av elevers bildbruk samt individuell, skriftlig respons på annan students presentation
- dokumentaion av ett gruppsamtal med tolkningar av nationella styrdokument samt individuella, skriftliga kommentarer till denna dokumentation
- dokumentation av ett gruppsamtal om bedömning av elevers bilder samt en individuell, skriftlig redovisning av denna dokumentation
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Arnold, Dana (2006). Konstvetenskap – en introduktion. Stockholm: Raster (178 s)
Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (202 s)
Freeland, Cynthia (2006). Konstteori – en introduktion. Stockholm: Raster (200 s)
Hall, Stuart (red.) (2003). Representations and signifying practices. London: Sage Publications (110 s)
Hansson, Hasse; Karlsson, Sten-Gösta och Nordström, Gert Z (2006). Seendets språk. Lund: Studentlitteratur (80 s)
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (270 s)
Lindgren, Bengt & Nordström, Gert Z (2009). Det kreativa ögat. Lund: Studentlitteratur (164 s)
Lindström, Lars (2005). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag (253 s)
Mirzoeff, Nicholas (2003) Visual Culture, an Introduction. London: Routledge (90 s)
Rose, Gilian (2007). Visual Methodologies, an introduction to the interpretation of visual material. London: Sage (120 s)
Tornberg, Robert (2006) Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber (279 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.