Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BL202C Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper rörande visuella kulturer med fokus på konstruktion av identitet i en skola med kulturell mångfald. Kursen syftar också till att studenterna ska fördjupa sin förståelse för skolans organisation i relation till elevers villkor. Därutöver syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper i bedömning och betygssättning.
Begrepp som kultur och identitet problematiseras med hjälp av vetenskapligt relevanta och aktuella forskningsarbeten. Speciell vikt läggs vid forskning kring ungdoms- och subkulturer samt vid genusorienterade arbeten för att förstå det mångtydiga kulturbegreppet. Offentliga och privata sfärer introduceras genom relevant litteratur och forskning, och studenterna fördjupar sin kunskap genom att göra en fältstudie som utmynnar i en multimodal gestaltning. I kursen behandlas såväl fysiska som virtuella rum, sociala medier och spelvärldar. Sociala och politiska aspekter på de fysiska och virtuella rummen uppmärksammas. Kursens perspektiv på identitet och kultur diskuteras och problematiseras med hjälp av intersektionella perspektiv och ges gestalt i en tänkt konkret pedagogisk situation. Speciell vikt läggs vid hur skillnad och mångfald kan utnyttjas som resurs i undervisningen och hur bedömning kan fungera som ett stöd för fortsatt och fördjupat lärande. Kursen ska tydliggöra och problematisera hur begrepp som norm och avvikelse, smak och kvalitet konstrueras utifrån olika positioner. Här läggs speciell vikt vid att synliggöra studenternas egna perspektiv. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- presentera och redogöra för olika perspektiv på begreppet kultur
- redogöra för hur intersektionella aspekter som genus, klass, etnicitet, sexuell läggning kan lyftas fram i undervisning
- visa för eleverna och förklara hur sociala och demokratiska frågor har betydelse för de olika rum som människor idag rör sig i
- visualisera och diskutera hur offentliga och privata miljöer kan begränsa såväl som öka möjligheten till interaktion och interpersonella möten
- gestalta miljöfrågor som underlag för planering av undervisning
- i samspel och i samtal med vårdnadshavare, elever och lärare kommunicera bedömning av elevers kunskapsutveckling i förhållande till en lokal pedagogisk planering
- skapa ett mångsidigt bedömningsunderlag med utgångspunkt i intervju och visuell dokumentation av elevers bildproduktioner och kunskapsprocesser där elevers utveckling i förhållande till läroplan och kunskapskrav bedöms, analyseras och återkopplas
- analysera den egna bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiken
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, fältstudier och gruppövningar. Det förväntas att studenten aktivt bidrar till kollektiv kunskapsutveckling.
Examinationen består av tre delar.
Den första delen består av en i grupp genomförd produktion av en hemsida, blogg eller annan genre med anknytning till sociala medier där olika perspektiv på kulturbegreppet presenteras. Vidare examineras kursen genom en grupproduktion kring offentligt eller privat rum i form av en multimodal produktion där tredimensionell gestaltning ingår som en del. I ett individuellt paper redovisas och diskuteras gruppens resultat. Vidare utformar studenterna parvis, med utgångspunkt i kurs- och läroplan, ett förslag på en tematisk lektionsserie utifrån ett miljöperspektiv, som beskrivs med avseende på val av tema utifrån lärandemål, material och undervisningssätt. I uppgiften ingår ett moment där studenterna individuellt och i skriftlig form reflekterar över hur bedömning av uppgiften kan utformas. Här betonas aspekter som berör hur bedömningen kan kommuniceras med både elever och vårdnadshavare.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Ambjörnsson, Fanny (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur (237 s)
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup (171 s)
Hall, Stuart & Jefferson, Tony (red.) (2006). Resistance through rituals: youth subcultures in post-war Britain. 2nd ed., Rev. and expanded ed. London: Routledge (i urval, 100 s)
Hebdige, Dick (1988[1979]). Subculture: the meaning of style. London: Routledge (195 s)
Jönsson, Anders(2009). Lärande bedömning Lund: Gleerups (140 s)
Mazzarella, Sharon R. (red) (2005). Girl Wide Web: Girls, the Internet, and the Negotiation of Identity. New York: Peter Lang Publishing (224 s)
McRobbie, Angela (2000). Feminism and youth culture. 2. ed. Basingstoke: Macmillan (225 s)
Muggleton, David & Weinzierl, Rupert (red.) (2003). The post-subcultures reader. Oxford: Berg (i urval, 50 s)
Sernhede, Ove (2006). Ungdom och kulturens omvandlingar: åtta essäer om modernitet, ungas skapande och fascination inför svart kultur. Göteborg: Daidalos (320 s)
Ålund, Alexandra (1997). Multikultiungdom: kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur (196 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.