Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: BL211B Bild och lärande: Bild som kunskapsform och bedömningsprocesser (genomgången) eller BL213B Bild och lärande: Bild som kunskapsform och bedömningsprocesser (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla och fördjupa kunskaper och färdigheter för att organisera och leda undervisning i ämnet bild i förskoleklass och grundskolans år 1-6. Studenterna ska utveckla kunskaper om bilders betydelseskapande funktioner i skilda sammanhang samt om olika användningsområden för bilder i och utanför skolverksamhet. Kursen syftar vidare till kunskaper om aktuell forskning om barns och ungas visuella intressen, om att utmana och stötta barns och ungas bildspråkliga utveckling genom att använda visuella digitala och analoga tekniker. Kursen syftar dessutom till att studenterna ska utveckla kunskap om hur bildpedagogik kan inkluderas i tematisk undervisning.
Delkursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6.
Kursens huvudteman är analys och produktion av film, bildframställning från idé till prototyp där den egna processen samt planering av bildundervisning där film ingår. Exempel från filmproduktion i grundskolan studeras med utgångspunkt i barnens bildvärldar och bildteori. Dokumentation, bedömning, själv- och kamratvärdering diskuteras i kursen. Utifrån problemställningar kring hållbar utveckling genomförs ett arbete där den egna processen från idé till prototyp synliggörs. I kursen diskuteras bildens förändrade roll i samhället.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- visa exempel på strategier för praktiskt och teoretiskt bildarbete med elever
- analysera genomförd visuell dokumentation
- utveckla strategier för bedömning av elevers kunskapsutveckling i bild i samspel med vårdnadshavare/föräldrar, barn/elever och lärare
- kommunicera genom rörlig bild och digital produktion
- tillämpa bildteori i analys av film
- presentera och värdera sin egen process från idé till genomförande och resultat
- ge exempel på undersökande arbetssätt och tematisk undervisning där bild utgör kärnan utifrån medvetna val av bildframställningssätt
- visa exempel på barns bildvärldar kan användas som verktyg i skolans arbete med bilder utifrån etiskt och kritiskt förhållningssätt
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbete och individuellt arbete. Det förväntas att studenten aktivt bidrar till kollektiv kunskapsutveckling.
Prov 1: Analys och produktion av film 5hp
Prov 1 består av två delar
Del 1: Presentation av en parvis genomförd produktion av rörliga bilder där studentens förmåga att visuellt berätta samt leda och delta i receptionssamtal bedöms.
Del 2: Parvis genomförd skriftlig filmanalys, vilken redovisas tillsammans med filmexempel vid ett seminarium. Studenten bedöms i sin förmåga att skriftligt och muntligt analysera, presentera och diskutera den genomförda filmanalysen.
I detta prov bedöms lärandemål 4, 5
Prov 2: Visuell digital berättelse om filmprojekt, 5hp
En i grupp genomförd visuell digital berättelse om ett filmprojekt med barngrupp. Den presenteras och diskuteras vid ett seminarium. Den digitala berättelsen utgår från en i grupp genomförd medieundersökning kring barns bildvärldar och ett filmprojekt i en barngrupp relaterat till grundskolans läroplan och kursplan för ämnet bild som rör planering, genomförande och dokumentation. Studenten bedöms i sin förmåga att redogöra för hur lärande och bedömning kan ske i genomförandet av ett filmprojekt och dokumentationens betydelse för lärande bedömning. Vidare bedöms studentens förmåga att formulera strategier kring samspel och samtal med elever och vårdnadshavare kring bedömning.
I detta prov bedöms lärandemål 1,2,3,7, 8
Prov 3: Individuell digital och muntlig presentation av skapandeprocess, 5hp
Individuell digital och muntlig presentation samt analys av en egen skapandeprocess relaterat till bildundervisning och tematiskt arbete. Studenten bedöms i sin förmåga att framställa bilder för att kommunicera i ett valt syfte samt i att värdera sin egen process från idé till resultat.
I detta prov bedöms lärandemål 6
Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. Stockholm: Carlssons förlag, uppl. 8 (319 s)
Dunkels, Elsa (2012) 2:a uppl. Vad gör unga på nätet? Gleerups Utbildning AB
Eriksson, Yvonne (2012). Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck. Studentlitteratur, uppl. (216 s.)
Frid, Johan (2011). Intro- Form. Didacta (280 s)
Hansson, Hasse; Karlsson, Sten-Gösta; Nordström, Gert Z.(2006). Seendets språk. Lund: Studentlitteratur (100 s. i urval)
http://www.statensmedierad.se/
Sommar, Ingrid & Helgeson, Susanne (2012). Köp dig fri! Malmö: Bokförlaget Arena (199 s.)
Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken i Utbildning & Demokrati, VOL 14, NR 1, 11–33 http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning
http://vagueterrainfrolunda.dagensdatum.com/#home
http://www.voodoofilm.org/
Åsén, Gunnar (2017) Bildundervisning och lärande genom bilder. Liber (50s. i urval)
Valbar film
Valbar litteratur (200 s)
Referenslitteratur
Lindstrand, Fredrik; (2006). Att göra skillnad: representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Stockholm: HLS förlag (298 s)
Lothe, Jakob (2000). Narrative in fiction and film: an introduction. Oxford: Oxford University Press (250 s)
Krantz, Gunnar (2005). Seriemagi: en handledning. 1. uppl. Göteborg: Optimal Press
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (281 s) Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=1825http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Kommentarmaterial till kursplanen i bild http://www.skolverket.se/publikationer?id=2556 Diskussionsmaterial till kursplanen i bild http://www.skolverket.se/publikationer?id=2530
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.