Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska vidareutveckla förståelsen för visuella kulturuttryck som aspekter av offentliga rum samt hur dessa kan undersökas med hjälp av gestaltande metod. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sina metodkunskaper avseende visuell analys. Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sin bilddidaktiska kompetens med fokus på samverkan och forskningsförankring.

Kursens huvudsakliga teoretiska ram utgörs av cultural studies med offentliga rum som överordnat studieobjekt - visuella kulturuttryck förstås och utforskas alltså, såväl teoretiskt som gestaltande, som aspekter av offentliga rum. Genom diskursanalys fördjupas kunskaperna i och om visuella kulturer från föregående kurser. Offentliga rums didaktiska möjligheter och begränsningar utforskas och analyseras. Här ställs studenterna inför och tränar sig i att hantera exempelvis etiska och källkritiska frågor. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna fokuserar styrdokument och läroplansteori (mål 3). Kursens innehåll tillämpas bildmetodiskt (mål 4).

Efter avslutad kurs ska studenten kunna...

1. använda gestaltande metod för att utforska visuella kulturuttryck som aspekter av offentliga rum

2. identifiera och problematisera diskursiva innebörder av offentliga rum med utgångspunkt i cultural studies

3. diskursivt analysera framväxt, konstruktion och användningar av bildämnets styrdokument med stöd av läroplansteori

4. utforma en planering för ett pedagogiskt samarbete mellan en lokal konstinstitution och bildämnet med förankring i cultural studies samt bilddidaktisk forskning

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.

Prov 1: Skriftlig text, gestaltning och workshop (Written Text, Aesthetic Production and Workshop) 10 hp. Examinerar mål 1 & 2.

Prov 2: Workshop (Workshop) 3 hp. Examinerar mål 3.

Prov 3: Seminarium och multimodal, digital lektionsplanering (Seminar and Multimodal, Digital Lesson Plan) 5 hp. Examinerar mål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Andersson, Cecilia (2006). Rådjur och raketer: gatukonst som estetisk produktion och kreativ praktik i det offentliga rummet. Diss. Stockholm : Stockholms universitet. (184 s.) Tillgänglig via internet.

Buhl, Mie & Flensborg, Ingelise (2011). Visuel kulturpædagogik. 1. udgave. Köpenhamn: Hans Reitzel (267 s.)

Berg, Ewa (2020). Risk-taking in Education - When Art-Activism Challenge both Students and Visual Arts Teacher Educators. IMAG, (9), s. 16-33. Tillgänglig via internet.

Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Makt, Stockholm: Liber (128 s.)

Coats, Cala (2014). Thinking through the photographic encounter: Engaging with the camera as nomadic weapon. International Journal of Education and the Arts, 15(9), 1-23.

Edin, Fredrik (2017). Exkluderande design. Stockholm: Verbal Förlag (80 s.)

Dunkels, Elza (2018). Vad gör unga på nätet? 3 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning (134 s.)

Fors, Vaike & Bäckström, Åsa (2015). Visuella metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (181 s.)

Foucault, Michel (1975/2004). Övervakning och straff, Arkiv förlag/AZ förlag (kapitlen De dömdas kropp i del I samt Disciplin i del III, totalt 119 s.)

Gunnarsson, Tomas (2016). Bilder som förändrar världen. Gävle: Gävle kommun. (60 s.) Tillgänglig via internet.

Hetland, Lois et al. (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. New York: Columbia University (164 s.)

Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning. Lund: Gleerups (140 s.)

Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori. (Tredje upplagan) Lund: Studentlitteratur. (valda delar i samråd med kursledare)

Lindgren, Monica (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan: diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Avhandling. Göteborgs universitet, 2006 (främst kap. 5-6, c:a 60 s.). Tillgänglig via internet.

Lindström, Lars (2011). Portföljmetodik i estetiska ämnen. I Lindström, Lars & Lindberg, Viveka (red.) Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag, s. 159-192.

Longhurst, Brian (red.) (2008). Introducing cultural studies. 2. ed. Harlow, England: Pearson/Longman (347 s.) Elektronisk resurs, tillgänglig via Mau’s bibliotek.

Smith, Keri (2008). How to be an explorer of the world: portable life museum. 1st ed. New York: Perigee (204 s.)

Sturken, Marita & Cartwright, Lisa (2018). Practices of looking: an introduction to visual culture. Third edition New York: Oxford University Press (kap. 6-10, totalt 206 s.)

Svensson, Peter (2019). Diskursanalys, Lund: Studentlitteratur (180 s.)

Thurén, Torsten & Strachal, George (2011). Källa: internet. Malmö: Gleerup (144 s.)

Tietz, Jürgen (2008). Den moderna arkitekturens historia. Königswinter: H. F. Ullmann (127 s.)

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. (Andra upplagan). Malmö: Gleerup Utbildning AB. (valda delar i samråd med kursledare)

Åsén, Gunnar (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber (kap. 2, 29 s.)

Kortare texter och artiklar i anslutning till kursmomenten kan tillkomma.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).