Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: EN431C Engelska och lärande: Texter och kontexter (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7–9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper och medvetenhet om lärandeteorier och lärande, språkutveckling, språkundervisning och bedömning samt om villkor och faktorer i och utanför skolan som påverkar lärande, språkundervisning, språkutveckling och bedömning.
Kursen innehåller en grundläggande orientering om olika lärandeteorier, inklusive vuxnas lärande. Dessutom behandlas olika språkutvecklingsteorier och deras konsekvenser för lärande och undervisning. Interaktionens och digitaliseringens betydelse för lärande och språkutveckling betonas särskilt. Vidare behandlas ordinlärningens, språkförmågornas och olika uttrycksformers betydelse för språk- och kunskapsutveckling. Dessutom behandlas de styrdokument som gäller ämnet engelska för årskurserna 7–9 respektive gymnasiet samt förhållandet mellan styrdokumenten och den gemensamma europeiska referensramen för språk. Dessutom behandlas bedömning ur ett ämnesperspektiv.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för olika centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning
- beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt deras konsekvenser för undervisning
- förklara och kritiskt värdera grunder för att bedöma språkförmåga lokalt respektive nationellt
- analysera elevtexter utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling i syfte att ge framåtsyftande respons
- exemplifiera och diskutera interaktionens och digitaliseringens betydelse för språkutveckling och för skapandet av gynnsamma lärandemiljöer
- redogöra för och dra slutsatser om ordinläsningens, samtalets, läsningens, skrivandets samt olika texters betydelse för elevers språkutveckling
- analysera och kritiskt värdera de styrdokument som gäller för engelska för årskurserna 7–9 respektive gymnasiet i relation till skolans språkundervisning
- konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper digitala verktyg och bedömning av elevers lärande
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i kollaborativa grupper. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.
Prov 1: Skriftligt prov (Written Exam), 7 hp
I detta prov examineras lärandemål 1–4.
Prov 2: Reflektionsportfolio (Reflection Portfolio), 5 hp
I detta prov examineras lärandemål 5, 6 och 7.
Prov 3 Temaarbete (Thematic Work), 3 hp
I detta prov examineras lärandemål 8.
För samtliga prov gäller att antalet examenstillfällen är begränsat till högst fem.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Burns, Anne & Richards, Jack C. (red.) (2012). The Cambridge guide to pedagogy and practice in second language teaching. Cambridge: Cambridge University Press. (298 s.)
Bruun, Sara (2016). Klassrummet möter världen : autentiskt, tematiskt och digitalt. Göteborg: Gothia Fortbildning AB. (142 s.)
Common European Framework of Reference for Languages. Learning, teaching, Assessment. Tillgänglig via internet. (i urval. (63 s.).
Green, Anthony (2014). Exploring language assessment and testing. London and New York: Routledge. (269 s.)
Jones, Neil & Saville, Nick (2009). ‘European language policy: Assessment, learning and the CEFR’, Annual Review of Applied Linguistics, vol. 29, no. 3, pp. 51–63. (12 s.)
Jensen, Mikael (2016). Lärande och lärandeteorier. Om den intentionella människan. Lund: Studentlitteratur. (321 s.)
Lightbown, Patsy & Spada, Nina (2012). How Languages Are Learned. 4:e uppl. Oxford: Oxford University Press. (256 s.)
Little, David & Erickson, Gudrun (2015). Learner identity, learner agency, and the assessment of language proficiency: Some reflections prompted by the Common European Framework of reference for languages. Annual Review of Applied Linguistics, 35. (20 s.)
Lundahl, Bo (2012). Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s. 129–351) (ca 220 s)
Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 1 Från skola för vuxna till vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig som PDF från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (32 s.)
Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 2 Idé och inspiration i arbetet med vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig som PDF från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (120 s.)
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Fritzes och Skolverket. (40 s.)
Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskola. Skolverkets allmänna råd. Fritzes och Skolverket. (44 s.)
eller (för studenter med inriktning mot gymnasiet)
Skolverket (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverkets allmänna råd. Fritzes och Skolverket. (45 s.)
Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i engelska, Skolverket och Fritzes. (38 s.)
Skolverket (2012). Bedömning av språklig kompetens. Skolverkets aktuella analyser 2012. Skolverket och Fritzes. (88 s.)
Slomp, David H. (2005), Teaching and assessing language skills. Defining the knowledge that matters. English Teaching: Practice and Critique, 4/3, 2005. (11 s.)
Stagg Peterson, Shelley & McClay, Jill (2010). Assessing and providing feedback for student writing in Canadian classrooms. Assessing Writing, 15, 2010. (14 s.)
Lgr 11 och Lgy 11.Tillgänglig på http://www.skolverket.se.
Dessutom tillkommer artiklar och medietexter motsvarande ca 400 sidor.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).