Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: EN821B Engelska och lärande: Kultur, internationalisering och bedömning (godkänd)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs F–3.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska inhämta kunskap och medvetenhet om nationella och internationella utvärderingar samt om förhållandet mellan skolkvalitet och rättvisa/likvärdighet. Vidare syftar kursen till att studenterna vidareutvecklar sin kunskap om och förståelse av bedömnings- och dokumentationsformer.
Med utgångspunkt i styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier samt elevtexter/elevmaterial behandlar kursen bedömnings- och dokumentationspraktiker.
Bedömning analyseras och diskuteras utifrån olika syften, innehåll, tillvägagångssätt och konsekvenser. Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på.
I anslutning till detta innehåll studeras också skolkvalitet ur ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv. Här behandlas särskilt förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling med fokus på skolors och lärares ansvar för att stärka alla elevers tillit till sin egen förmåga och främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten
- kunna analysera, utvärdera och utveckla bedömnings- och dokumentationspraktiker utifrån olika styrdokument, vetenskapliga och ämnesrelevanta perspektiv
- kunna analysera och diskutera bedömning utifrån syften, innehåll, tillvägagångssätt och konsekvenser
- kunna identifiera och analysera förutsättningar för kunskapsutveckling samt kunna redogöra för kunskapsfrämjande åtgärder på individ-; grupp- och skolnivå
- kunna analysera den egna bedömnings- och dokumentationspraktiken i enlighet med skolkvalitet, rättvisa och likvärdighet
- kunna analysera och kritiskt värdera nationella och internationella utvärderingar samt diskutera dessa i relation till den egna verksamheten
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier, och par- och grupparbete. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.
I kursen ingår obligatoriska föreläsningar. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar den obligatoriska föreläsningens. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar som är obligatoriska vid kursstart.
Prov 1: Analys (Analysis), 4 hp
I detta prov examineras lärandemål 5 och 6. Examinationen är muntlig och gruppbaserad. Den utgår från olika nationella och internationella kunskapsutvärderingar. Med utgångspunkt från en problembeskrivning analyserar studenten en nationell eller internationell utvärderings tillvägagångssätt och resultat samt redovisar sina slutsatser om vad kunskapsmätningar innebär på den lokala skolnivån och för enskilda lärare.
Prov 2: Bedömningsplan (Assessment Plan), 5 hp
I detta prov examineras lärandemål 1, 2, 3 och 4. I provet använder studenten styrdokument, teoretiska perspektiv om språkutveckling och bedömning samt elevtexter med inriktning mot F–3 som utgångspunkt för en text som innehåller följande delar: (1) en beskrivning av 2 texttypsspecifika uppgifter med tillgörandebedömningsformer som kan användas för att bedöma språkanvändning i språkutvecklande syfte, inklusive deras förankring i bedömnings- och språkutvecklingsteorier; (2) exempel på elevspråk som respektive bedömningsform genererat; (3) identifierandet av åtgärder på elev-, grupp- och skolnivå som kan stödja olika elevers vidare kunskaps- och språkutveckling; (4) analys av den egna bedömnings- och dokumentationsförmågan.
För den muntliga presentationen krävs tydligt uttal, god språkbehandling, tydlig disposition och utmärkt presentationsförmåga. Den skriftliga texten ska vara väl disponerad samt formellt och språkligt korrekt. Dessutom ska referenshanteringen vara konsekvent.
OECD (2012). Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools. EXECUTIVE SUMMARY www.oecd.org/edu/equity
Gorard, Stephen & Smith, Emma 2006, ‘An international comparison of equity in education systems’ Comparative Education, vol. 40, no. 1, pp. 15–28. (13 s)
Livingston, Kay & McCall, Jim 2005, ‘Evaluation: judgemental or developmental?’ European Journal of Teacher Education, vol. 28, no. 2, pp. 165–178. (13 s.)
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (2009). Vi värderar kvalitet – om självvärdering och lärares kvalitetsarbete. (30 s.)
McGaw, Barry 2008, ‘The role of the OECD in international comparative studies of achievement’, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, vol. 15, no. 3, pp. 223–243. (20 s.)
McKay, Penny (2006). Assessing young learners. Cambridge: Cambridge University Press.
Pettersson & Wester (2014). “Skolan i världen – internationella kunskapsmätningar”. I Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Rönnerman, Karin & Forsman, Liselott (2014). Professionell och didaktisk utveckling genom aktionsforskning. I Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket (2014). Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet.
Skolverket, Vanliga frågor om PISA
Skolverket (2015), Kvalitetsarbete i praktiken Stödmaterial.
Soudien, Crain (2011). The challenge of comparison: understanding global educational standards. Compare.Vol. 41, No. 1, (131–139) (8 s.)
Tillkommer nationella och internationellagranskningar samt metodisk och teoretisk litteratur som anknyter till studentens språkundervisning.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).