Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL701G Examensarbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska inhämta kunskap och medvetenhet om nationella och internationella utvärderingar samt om förhållandet mellan skolkvalitet och rättvisa/likvärdighet. Vidare syftar kursen till att studenterna vidareutvecklar sin kunskap om och förståelse av bedömnings- och dokumentationsformer.

I kursen studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på. I anslutning till detta innehåll studeras också skolkvalitet ur ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv. Med utgångspunkt från styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier samt elevtexter behandlar kursen även bedömnings- och dokumentationsformer. Här behandlas förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling med fokus på skolors och lärares ansvar för att stärka alla elevers tillit till sin egen förmåga och främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier, och par- och grupparbete. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

Prov 1: Analys (Analysis), 4 hp

I detta prov examineras lärandemål 1 och 2. Examinationen är muntlig och gruppbaserad. Den utgår från olika nationella och internationella kunskapsutvärderingar. Med utgångspunkt från en problembeskrivning analyserar studenten en nationell eller internationell utvärderingstillvägagångssätt och resultat samt redovisar sina slutsatser om vad kunskapsmätningar innebär på den lokala skolnivån och för enskilda lärare.

Prov 2: Bedömningsplan (Assessment Plan), 5 hp

I detta prov examineras lärandemål 3 och 4. I provet använder studenten styrdokument, teoretiska perspektiv om språkutveckling och bedömning samt elevtexter med inriktning mot F–3 som utgångspunkt för en text som innehåller följande delar: (1) en beskrivning av 2 texttypsspecifika uppgifter med tillgörandebedömningsformer som kan användas för att bedöma språkanvändning i språkutvecklande syfte, inklusive deras förankring i bedömnings- och språkutvecklingsteorier; (2) exempel på elevspråk som respektive bedömningsform genererat; (3) identifierandet av åtgärder på elev-, grupp- och skolnivå som kan stödja olika elevers vidare kunskaps- och språkutveckling.

Egelund, Niels 2008, ‘The value of international comparative studies of achievement – a Danish perspective’, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, vol. 15, no. 3, pp. 245–251. (6 s)

OECD (2012). Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools. EXECUTIVE SUMMARY www.oecd.org/edu/equity

Gorard, Stephen & Smith, Emma 2006, ‘An international comparison of equity in education systems’ Comparative Education, vol. 40, no. 1, pp. 15–28. (13 s)

Livingston, Kay & McCall, Jim 2005, ‘Evaluation: judgemental or developmental?’ European Journal of Teacher Education, vol. 28, no. 2, pp. 165–178. (13 s.)

McGaw, Barry 2008, ‘The role of the OECD in international comparative studies of achievement’, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, vol. 15, no. 3, pp. 223–243. (20 s.)

McKay, Penny (2006). Assessing young learners. Cambridge: Cambridge University Press.

Skolverket, Vanliga frågor om PISA

Soudien, Crain (2011). The challenge of comparison: understanding global educational standards. Compare.Vol. 41, No. 1, (131–139) (8 s.)

Wiliam, Dylan (2008). International comparisons and sensitivity to instruction, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, Vol. 15, No. 3, (253–257). (4 s.)

Tillkommer nationella och internationellagranskningar samt metodisk och teoretisk litteratur som anknyter till studentens språkundervisning.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.