Engelska B, Fysik B, Matematik D, Samhällskunskap A.

Kursen syftar till att ge blivande lärare i fysik i grundskolans åk 7-9 och gymnasieskolan grundläggande kunskaper i fysik och fysikdidaktik.

Kursen består av 4 moment:

Moment 1. Mekanik, 7,5 hp

Experimentell metodik, felkalkyl, problemlösning och redovisningsmetodik. Mekaniken behandlar vektorer, kinematik och dynamik, Newtons bevarandeprinciper, tröghet, arbete och energi, rörelsemängd och rörelsemängdsmoment, gravitation, rotationsrörelse och harmonisk svängning.

Moment 2. Elektromagnetism, 7,5 hp

Elektromagnetismen innehåller elektrostatik, elektriska och magnetiska fält och fältteori, kapacitans, resistans och induktans, elektriska och magnetiska material, kretsteori, induktion, lik- och växelström.

Moment 3. Kvantfysik och Relativitetsteori, 6 hp

Speciell relativitetsteori, kvantfysikens grunder, vågmekanik, atomer, fasta ämnen, kärnor och partiklar.

Moment 4. Fysikdidaktik, 9 hp

Fysikdidaktik som behandlar lärande och undervisning i skolan: Varför fysik i skolan – motivering och mål; elevers tänkande kring fysikens begrepp; fysiken i samhället; experimentets roll – varför och hur; vetenskapens natur och vetenskapsteori; genusmedveten pedagogik.

Kursens mål är att studenter efter avslutad kurs skall ha förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

1. beskriva, formulera och tillämpa fysikaliska och matematiska modeller relevanta för kursinnehållet

2. analysera elevers lärande och föreställningar om begrepp och fenomen från kursinnehållet utifrån aktuell didaktisk forskning och lärandeteorier

3. planera, genomföra, analysera och redovisa experiment i anslutning till kursinnehållet

4. reflektera över skolans styrdokument och illustrera deras förhållande till aktuella läromedel, lärandeteorier, undervisning och elevers intresse och attityder för kursens innehåll

5. föreslå och argumentera för undervisningsinnehåll och undervisningsmetoder i en inkluderande fysikundervisning, och kunna värdera undervisning utifrån ett reflekterande förhållningssätt, både didaktiskt och ämnesmässigt.

Undervisningen omfattar föreläsningar, övningar, seminarier och laborationer. Kursen genomförs med utgångspunkt från utfallet av utvärderingar av tidigare kurstillfällen.

Undervisningen omfattar föreläsningar, övningar, seminarier och laborationer. Kursen genomförs med utgångspunkt från utfallet av utvärderingar av tidigare kurstillfällen.

Examination ske i form av följande delprov:

Delprov 1 (4,5 hp) Laborationer med laborationsrapporter. Examinerar lärandemål 3.

Delprov 2 (6 hp) Individuell skriftlig tentamen ”Mekanik”. Examinerar lärande mål 1.

Delprov 3 (6 hp) Individuell skriftlig tentamen ”Elektromagnetism”. Examinerar lärandemål 1.

Delprov 4 (4,5 hp) Individuell skriftlig tentamen ”Kvantfysik och relativitetsteori”. Examinerar lärandemål 1.

Delprov 5 (9 hp) Litteratur- och experimentseminarier, samt skriftlig tentamen ”Fysikdidaktik”. Examinerar lärandemål 2, 4, 5.

För studerande som ej godkänts vid ordinarie tentamen erbjuds ytterligare tentamenstillfälle i nära anslutning härtill.

För godkänt betyg på hela kursen krävs godkänd tentamen, godkända laborationsrapporter, godkänd seminarieredovisning samt deltagande i alla obligatoriska moment.

Slutbetyget avgörs genom en sammanvägning av resultaten på de moment som ingår i examinationen.

Andersson, Björn. (2010) Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. 1 uppl.

Knight, Randall. (2008) Physics for Scientists and Engineers. A Strategic Approach. Pearson / Addison Wesley 2008.

Rutherford, James F. & Ahlgren, Andrew. (1990) Science for all Americans, Project 2061. New York: Oxford University Press.kan hämtas från http://www.project2061.org/publications/sfaa/

Sjøberg, Svein. (2010) Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. 3 uppl.

Forskningsartiklar kring bl.a elevers begreppsförståelse och experimentets funktion vid undervisning (max 200 s)

Laborationskompendier

Relevanta styrdokument för skolan

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.