Grundläggande behörighet samt EnB (alt. lägst betyget VG i EnA), NkA, ShA

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barndom, barns utveckling och lärande, samt om förskola/förskoleklass i ett historiskt och nutida perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om barns kognitiva, språkliga, motoriska, sociala och känslomässiga utveckling, samt förståelse för innebörden av rika förskolemiljöer och dess förhållande till barns mångsidiga utveckling och lärande. Kursen har också som mål att studenterna ska utveckla förtrogenhet med för utbildningen centrala begrepp och kunskapsfält.

Kursen behandlar i huvudsak teorier om barns mångsidiga utveckling och lärande, samt hur dessa utvecklats och förändrats över tid. Vidare erbjuder kursen en introduktion till för hela förskollärarutbildningen centrala begrepp som pedagogik, didaktik, barndom, barns perspektiv, barnperspektiv, aktörskap, delaktighet, meningskapande, mångfald och rika förskolemiljöer. Mångfald definieras genom perspektiv som klass, etnicitet, kön/genus, generation och ålder.

Yngre barns utveckling och varierade utvecklingsvillkor ägnas särskild uppmärksamhet, och relateras till förskolans/förskoleklassens, samt förskollärarens samhällsuppdrag och specifika ansvar. Förskolan och förskoleklassen som central plats för barndom och barns mångsidiga utveckling behandlas med hjälp av tidigare erfarenheter, teorier, aktuell forskning, litteratur, styrdokument och riktlinjer.

Centrala retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med reflektioner, tolkningar och perspektiv utifrån föreläsningar, seminarier, litteratur och egna och andras erfarenheter. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen omfattar tre delar.

Fösta delen examinerar främst mål 2 och 3 och består i att studenterna gruppvis läser och analyserar en vald barndomsskildring med fokus på barndomens mångfald och varierade utvecklingsvillkor i tid och rum. Analysen dokumenteras genom ett individuellt paper och presenteras på ett gemensamt seminarium som inkluderar student- och lärarrespons.

Andra delen består i att studenterna gruppvis skriver ett paper utifrån centrala teorier, styrdokument och aktuell forskning i vilket de beskriver och argumenterar för en miljö som främjar utveckling och lärande. Texten presenteras i form av en dramatiserad konstruerad situation och diskuteras på ett gemensamt seminarium med lärar- och studentrespons.

Den tredje delen av examinationen utgörs av en individuell skriftlig hemtentamen.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur (95 s)

Barnombudsmannen, Upp till 18 - fakta om barn och ungdom. www.bo.se

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s)

Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter och Pence, Alan (2002). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: HLS förlag (295 s)

Eilard, Angerd (2009). Barndomsbilder i förändring i grundskolans läroböcker. Educare, nr 2-3, Lärarutbildningen, Malmö högskola. (30 s)

Gustafsson, Lars H (1996). Upptäcka livet. Barns, ungdomars och vuxnas utveckling tillsammans. Stockholm: Norstedts (i urval, ca 100 s)

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons (188 s)

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (384 s)

Jerlang, Espen (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. En introduktion. Stockholm: Liber (i uval, ca 200 s)

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur (200 s)

Johansson, Eva och Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 8, nr 1-2, 2003 (114 s)

Key, Ellen (1900:1996) Barnets århundrade (nyutgåva med introduktion och kommentarer av Ola Stafseng). Stockholm: Bonniers (238 s)

Lundgren, Ulf P; Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2010)(red.) Lärande skola bildning. Stockholm: Natur och Kultur (i urval)

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (247 s)

Riddersporre, Bim och Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur (i urval)

Skans, Anders (kommande 2011)

Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. (233 s) (i urval)

Sommer, Dion (2005) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Hässelby: Runa Förlag (274 s)

Sommer, Dion; Pramling Samuelsson Ingrid & Hundeide Karsten (2010). Child Perspectives and Children´s Perspectives in Theory and Practice. New York: Springer (i urval, ca 100 s)

Stern, Daniel (2003). Spädbarnets interpersonella värld: ett psykoanalytiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur (i urval, ca 200 s)

Winnicott, Donald (2003) Lek och verklighet (3e uppl). Stockholm: Natur och kultur (240 s)

www.oecd.org

www.skolverket.se

Skönlitteratur/barndomsskildringar i urval

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.