Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO201A Barndom och lärande: Förskolan, barns utveckling och lärande i tid och rum (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om och förståelse för omsorg, fostran och samverkan i ett barn-och mångfaldsperspektiv. Studenterna ska vidare utveckla förståelse för omsorg, fostran och lärande i förhållande till barns delaktighet och aktörskap, samt förskollärares ansvar att skapa goda förutsättningar för trygghet, närvaro och välbefinnande i relationer mellan barn och vuxna. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskap och problematisera betydelsen av förskolans, förskoleklassens och förskollärarens samverkan med hem och andra sociala institutioner.

Kursens huvudteman är omsorg, fostran och samverkan som centrala kompetensområden i förskollärarens uppdrag. Förhållandet mellan omvårdnad, omsorg, fostran, etik och lärande bearbetas utifrån styrdokument, teorier och synsätt inom kunskapsområdet. Omsorg, fostran och samverkan studeras och diskuteras vidare i förhållande till barns delaktighet och aktörsskap, samt bearbetas utifrån ett professionsperspekiv.

Inom kursen bearbetar och analyserar studenterna ansvarsfördelning och samverkansformer mellan hem/familj och förskola/förskoleklass. Frågor som rör förmågan att utveckla och upprätthålla samverkan med föräldrar/vårdnadshavare samt andra sociala institutioner bearbetas på ett mångsidigt sätt inom kursens ramar. Särskilt fokus läggs på förskollärarens ansvar och professionella kompetens vad gäller barns och föräldrars/vårdnadshavares första möten med förskola/förskoleklass, samt dokumentation och utvärdering av dessa.

Inom kursen använder och analyserar studenterna särskilt teorier om omsorg, fostran och samverkan inom förskola och förskoleklass och i förhållande till förskolans uppdrag. Centrala retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av fyra delar.

I den första delen formulerar studenten individuellt och via en gemensam nätplattform ett antal frågor med fokus på förskollärarens möjligheter och utmaningar vad gäller omsorg, fostran och samverkan i ett barn- och mångfaldsperspektiv. Studenten ger vidare respons på andra studenters frågeformuleringar och diskuterar olika lösningar och svar via nätplattformen. Diskussionen sparas som ett projekt på plattformen som underlag för arbete med återkoppling längre fram i utbildningen.

I den andra delen konstruerar, dramatiserar och presenterar studenterna gruppvis ett barns och dess föräldrars/vårdnadshavares första möten med förskola/förskoleklass.

I den tredje delen visar studenten i en skriftlig presentation sin förståelse för förskollärarens ansvar och betydelsen av förhållningssätt och bemötande för barns välbefinnande och hälsa i förskola/förskoleklass. Texten bygger på och använder relevanta teorier och tidigare forskning, och ska utmynna i konkreta förslag på dokumentation och utvärdering.

I den fjärde delen prövas studentens kunskaper rörande kursens samtliga mål i en individuell skriftlig salstentamen.

Arnesson Eriksson, Marie (2010). En bra start – om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag (157 s).

Barnombudsmannnen (2010). Upp till 18 – fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen rapporterar BR2010:01. http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Upp%20till%2018%202010.pdf

Bozarslan, Aycan (2010). Möten med mångfald: förskolan som arena för integration. Stockholm: Liber (128 s).

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s).

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet (130 s). http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf

Fennefoss, A.T. & Jansen, K.E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser. Pedagogisk dokumentation i förskolan. Lund: Gleerups (115 s).

Gustafsson, Lars H. (2010) Växa – inte lyda. Stockholm: Nordstedts förlag (273 s).

Harju, Anne & Anne Brita Thorød (2010). Child poverty in a Scandinavian welfare context – From Children’s Point of View (14s). (Artikeln finns på It´s Learning i mappen ”Dokument”)

Hwang, Philip & Björn Nilsson (2011). Utvecklingspsykologi, (3 utg). Stockholm: Natur och kultur (376 s, valda delar).

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande - några perspektiv. Stockholm: Liber (280 s, valda delar).

Johansson, Eva (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborg studies in educational Sciences: 251 (120 s).

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur (200 s).

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (2005). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber (270 s).

Markström, Ann-Marie m fl. (red) (2009). Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlssons (i urval, ca 100 s).

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur (i urval, ca 100 s).

Sommer, Dion (2005a). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Hässelby: Runa Förlag (274 s).

Thurén, Britt-Marie (2003). Genusforskning - Frågor, villkor och utmaningar. Stockholm: Vetenskapsrådet (130 s: valda delar). http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/vr_O123.pdf

Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: Pedagogisk dokumentation – DVD BOK. Stockholm: Stockholms universitets förlag (134 s).

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: En demokratididaktisk studie. Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series; 2011:21. Avhandlingen finns i MUEP (Malmö University Electronic Publishing).

Öhman, Margareta (2008).

Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (240 s).

www.skolverket.se

www.oecd.org

Barnlitteratur i urval

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.