Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO208A Barndom och lärande: Förskolebarnets utveckling och lärande (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskap om och förståelse för omsorg och fostran i ett likvärdighetsperspektiv. Studenterna ska utveckla förståelse för förskollärarens ansvar att skapa förutsättningar för goda sociala relationer mellan barn, barn och vuxna och mellan vuxna. Ett särskilt fokus riktas här mot samarbete med vårdnadshavare och barns lek.

Kursen behandlar omsorg och fostran, samarbete mellan hem och förskola, samt barns lek såsom varande och lärande. Centralt är förskollärarens ansvar för att skapa förutsättningar för goda sociala relationer mellan barn, barn och vuxna, och mellan vuxna. Sociala relationer behandlas här främst med fokus på samarbete med vårdnadshavare och barns lek. I kursen behandlas och problematiseras omsorg och fostran utifrån ett likvärdighetsperspektiv med stöd i aktuell forskning. Barns lek relateras till två infallsvinklar, dels lek utifrån betydelser av ett varande, dels lek som lärande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner, intervjuer och dokumentation samt responsarbeten. Kursens genomförande bygger på ett gemensamt kunskapsbyggande tillsammans med studiekamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektion, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Intervjustudie om samarbete mellan hem och förskola (interview study of cooperation between home and preschool ) 9 hp

består av tre delar och examinerar delar av samtliga lärandemål enligt följande:

1) Individnivå: Studenten intervjuar en vårdnadshavare och en förskollärare om samarbete mellan hem och förskola.

2) Gruppnivå: Intervjuerna behandlas i arbetslagen och analyseras med utgångspunkt i teori och relevant forskning som ligger till grund för en gemensam gestaltning. Gestaltningen presenteras i basgruppen, där arbetslaget leder en diskussion med övriga basgrupper. I diskussionen används teoretiska begrepp och forskning om omsorg och fostran.

3) Individnivå: Studenten skriver en text som tar sin utgångspunkt i intervjuer och gruppens redovisade gestaltning. I texten problematiserar och förhåller sig studenten till samarbetsformer och ansvarsfördelning mellan hem och förskola med stöd i teoretiska begrepp och aktuell forskning om omsorg och fostran. Textens form och innehåll arbetas med som process under kursens gång med kamratrespons.

Prov 2: Lekdokumentation (Documentation of play) 6 hp

examinerar delar av samtliga lärandemål.

Studenten i par dokumenterar fyra olika situationer av barns lek genom observation. Leksituationerna analyseras med utgångspunkt i kurslitteratur/teori om barns lek som varande och som lärande. Dokumentation och analys redovisas i en gemensam text. Textens form och innehåll arbetas med som process under kursens gång med lärar- och kamratrespons.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Broström, Stig (2006) Care and Education: Towards a New Paradigm in Early Childhood Education. Child Youth care forum 2006 nr 35 s 391-410. (20 s)

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikat-ionshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet (kap. 1, 2, 3, 5 och 6. Cirka, 70 s). http:gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf

Fennefoss, Anne Tove. & Jansen, Kirsten E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser. Pedagogisk dokumentation i förskolan Malmö: Glerups förlag. (116 s)

Gustafsson, Lars H. (2011) Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Stockholm: Nordstedts förlag (s 73-188/cirka 115 s).

Gustavsson, Lars H. (2013) Leka för livet Stockholm: Nordstedts förlag. (365 s)

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Måltidssituationen på förskolan - ur ett omsorgs- och lärandeperspektiv i Rapport från Nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 november 2000 (15 sidor).

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber (248 s).

Knutsdotter Olofsson (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber (144 s).

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod Malmö: Gleerups (124 s)

Lidholt, Birgitta (2000). Educare eller Educare: Förskolelpersonalens dilemma i Rapport från Nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 november 2000 (10 sidor).

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01

Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (2005). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber (kapitel 7-11, ca 90 s).

Noddings, Nel (2012) The Language of Care EthicsFeuture vol 40, no 4 maj/juni 2012 s 52-56 (5 s). ARTIKELN FINNS ATT HÄMTA I DATABASER VIA ORKANENS BIBLIOTEK

Tallberg Broman, Ingegerd & Harju, Anne (red) (2013). Föräldrar, förskola, skola. Om makt, mångfald och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (Introduktion samt kap. 1, 3, 8, 10 och 13. 70 s)

Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet. Stockholm: Daidalos.

Studenternas egna texter och litteraturval.

Referenslitteratur:

Bouakaz, Laid (2012) Att behålla mitt och lära mig något nytt. Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. (30 s)

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s)

Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & kultur (ca 200 s)

Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (150 s) (ca 50 s)

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet

Riddersporre, Bim och Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur (271 s) (ca 50 s)

Sommer, Dion (2009) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Hässelby: Runa Förlag (274 s) (ca 100 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.