Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO211A Barndom och lärande: Förskolan, barns utveckling och lärande i tid och rum (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna utifrån sina erfarenheter av pedagogiskt arbete i förskola ska utveckla kunskaper om och förståelse för omsorg, fostran och samverkan i ett barn- och mångfaldsperspektiv. Studenterna ska vidare utveckla en teoretisk förståelse för omsorg, fostran och lärande i förhållande till barns delaktighet och aktörskap. Vidare syftar kursen till att studenterna utifrån sina tidigare erfarenheter problematiserar betydelsen av förskolans, förskoleklassens och förskollärarens samverkan med hem och andra sociala institutioner.

Kursens huvudteman är omsorg, fostran och samverkan som centrala kompetensområden i förskollärarens uppdrag. Förhållandet mellan omvårdnad, omsorg, fostran, etik och lärande bearbetas utifrån teorier och utifrån tidigare erfarenheter av pedagogiskt arbete i förskola. Omsorg, fostran och samverkan studeras och diskuteras vidare i förhållande till barns delaktighet och aktörskap, samt bearbetas utifrån egen dokumentation och ur ett professionsperspektiv.

Inom kursen bearbetar och analyserar studenterna ansvarsfördelning och samverkansformer mellan hem/familj och förskola/förskoleklass. Särskilt fokus läggs på förskollärarens ansvar och professionella kompetens vad gäller barns och föräldrars/vårdnadshavares första möten med förskola/förskoleklass, samt dokumentation och utvärdering av dessa.

Inom kursen använder och analyserar studenterna särskilt teorier om omsorg, fostran och samverkan inom förskola och förskoleklass och i förhållande till förskolans uppdrag. Centrala begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Pedagogisk dokumentation utgör i kursen ett redskap för att synliggöra tidigare erfarenhetsbaserat lärande och nya kunskaper. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av två delar.

I den första delen presenterar studenten med utgångspunkt i mål 2 och 4 en dokumentation från verksamhet som bearbetas i seminarieform.

I den andra delen prövas studentens kunskaper rörande kursens samtliga mål i en individuell skriftlig hemtentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bouakaz, Laid (2011). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur (182 s)

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s)

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet (130 s)

Gustafsson, Lars H och Köhler, Marie (2008). Leva med barn. En bok om små barns hälsa och utveckling. Stockholm: Gothia (271 s)

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons (188 s)

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande - några perspektiv. Stockholm: Liber (105 s)

Johansson, Eva (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborg studies in educational Sciences: 251 (120 s)

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur (200 s)

Killén, Kari (2009). Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur (278 s)

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet

Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (2005). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber (270 s)

Markström, Ann-Marie m fl (red) (2009). Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlssons (i urval, ca 100 s)

Michelsén, Elin (2005). Samspel på småbarnsavdelningar. Stockholm: Liber (133 s)

Månsson, Annika (2000). Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Akademisk avhandling, Malmö högskola (i urval, ca 100 s)

Noddings, Nel (2003). Caring: a feminine approach to ethics and moral education. Berkeley: University of California Press (220 s)

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (i urval, ca 100 s)

Scheiwe, Kirsten och Willekens, Harry (2009). Childcare and preschool development in Europe: institutional perspectives. Basingstoke: Palgrave Macmillan (i urval, ca 100 s)

Sommer, Dion (2005a). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Hässelby: Runa Förlag (274 s)

Sommer, Dion (2005b). Barndomspsykologiska fasetter. Stockholm: Liber (254 s)

Stern, Daniel (2010). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och kultur (228 s)

Wessman, Camilla (2010). Välkommen till förskolan. Stockholm: Natur & kultur (112 s)

Öhman, Margareta (2008). Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (240 s)

www.skolverket.se

www.oecd.org

Barnlitteratur/film i urval

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.