Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barndom som en social kategori och period i livet, samt förstå kopplingen mellan olika barndomskonstruktioner och yngre barns villkor för liv och lärande. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om barns mångsidiga utveckling, däribland musikaliska, samt visa förståelse för innebörden av förskolemiljöer som stimulerar barns utveckling, lek och lärande. Ett genomgående mål är att studenterna ska utveckla förtrogenhet med för utbildningen centrala begrepp och teorier i förhållande till deras individuella och gemensamma tidigare erfarenheter och kunskaper.

Kursen behandlar i huvudsak teorier om barndom och yngre barns mångsidiga utveckling (däribland musikaliska), samt hur dessa utvecklats och förändrats över tid. Vidare erbjuder kursen studier av sambandet mellan olika konstruktioner av barn och barndom, förskolan som en normalitet, och förändrade villkor för barns liv och lärande.

Kunskapsområden som yngre barns lärande, lek och utvecklingsvillkor ägnas särskild uppmärksamhet, och relateras till förskolans, samt förskollärarens uppdrag och ansvar. Förskola som central plats för barndom och barns mångsidiga utveckling behandlas med hjälp av teorier, aktuell forskning, styrdokument, aktuella riktlinjer och övrig litteratur. Förskolans miljö studeras med fokus på förhållningssätt, samspel och främjande av barns utveckling, lek och lärande. Studenternas individuella och gemensamma tidigare erfarenheter och kunskaper används vidare som en utgångspunkt för diskussioner om uppväxtvillkor, förändringar i barnsyn och förskolans möjligheter och vidgade uppdrag.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av individuellt skrivande, work-shops, grupparbeten, gestaltande redovisning, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med reflektioner, tolkningar och perspektiv utifrån föreläsningar, seminarier, litteratur och egna och andras erfarenheter. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av

Min Barndom. En del (3 delmoment) utgörs av en mindre intervjustudie, en reflekterande text, och en jämförande analys och presentation i grupp. Den individuella texten om 3 sidor examinerar lärandemål 1, 2 och 3. Studenten intervjuar en valfri person om sin barndom. Valda sekvenser av berättelsen används som stöd för en beskrivning av hur barndom kan göras och utformas. Texten behandlar med utgångspunkt från intervjun också centrala villkor för utveckling och lärande, socialt samspel och lek. Som stöd för beskrivningen används teorier om barn, barndom, utveckling och lärande. Texten avslutas med en kort reflektion över skillnader och likheter i förhållande till egna barndomsminnen. Denna text ligger till grund för ett grupparbete inom vilket olika texter samordnas och jämförs, samt presenteras genom vald beskrivning och form. Presentationen genomförs inom ramen för ett seminarium med studentrespons (mål 1, 2 & 3) (9 hp).

Kriterier för betyget Godkänd (individuell text)

- Relevant forskning och kunskap presenteras och används i reflektion av den valda berättelsen

- Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa och tydliggöra innehållet

- Den skriftliga presentationen är mottagaranpassad och utmärks av ett korrekt språkbruk och referenshantering

Kriterier för betyget Väl Godkänd (förutom ovanstående kriterier) (individuell text)

- Texten utmärks av mycket god disposition och språkbehandling, samt präglas av ett självständigt analytiskt förhållningssätt

Kriterier för godkänt grupparbete

- Presentation och deltagande i den efterföljande diskussionen, samt respons på andra studenters presentationer, utmärks av ett relevant och teoretiskt grundat förhållningssätt

Förskolan som plats för barn. En andra del (2 delmoment) består i att studenten medverkar i en gruppdiskussion om förskola som miljö för barns mångsidiga utveckling. Miljö ses och används här i dess utvidgade bemärkelse, med särskilt fokus på bemötande och samspel. Gruppens diskussion ligger till grund för en presentation i delade arbetslag där studenterna genom att lära ut en visa med hjälp av handdockor, gitarr och sång skapar lärandemiljöer med musik. Presentationen ska tydliggöra hur förskola och förskollärare med hjälp av musik kan främja barns utveckling, lek och lärande. Som stöd för beskrivning och argumentation används relevanta teorier och begrepp, styrdokument och aktuell forskning. Presentationen äger rum inom ramen för ett gemensamt seminarium med lärar- och studentrespons. Varje grupp lämnar in en skriftlig redogörelse för hur arbetet i gruppen fördelats och genomförts (alla mål) (6 hp).

Kriterier för betyget Godkänd

- Den gestaltande redovisningen speglar en för kursen relevant sekvens, och präglas av tydlig kommunikation

- Presentationen innefattar argumentation och diskussion om förskolans möjlighet främja barns utveckling, lek och lärande, och använder i sin framställning adekvata teoretiska begrepp och styrdokument

- Redogörelsen för arbetsfördelning och genomförande visar tydligt hur var och en medverkat i det gemensamma arbetet

Kriterier för betyget Väl Godkänd (förutom ovanstående kriterier)

- Redovisningen är problematiserande, vilket innebär att olika perspektiv behandlas med analytisk skärpa

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen ska den första delexaminationen bedömas som Väl godkänd och den andra som minst Godkänd.

Kurslitteratur och övriga läromedel (ca 800 sid)

Litteratur kan tillkomma och/eller bytas ut innan kursstart.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s)

Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & kultur (ca 200 s)

Frister Lind, Helen (1999). Flyg lilla fjäril rytmik och rörelsesånger för de små. Mölndal: Förlaget Lutfisken AB (104 s)

Gren, Katarina & Nilsson, Birger (1983). Kompa enkelt på gitarr. Mölndal: Lutfisken (63 s). Del ett eller del två, valfritt utifrån förkunskaper.

Gren, Katarina. (1991). Kompa enkelt på gitarr D. 2. Mölndal: Lutfisken (64 s)

Gustafsson, Lars H (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur (188 s) (ca 80 s)

Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (150 s) (ca 50 s)

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet

Nilsson, Birger & Gren, Katarina. (red.) (1997). Musik-Skatten. Mölndal: Lutfisken (160 s)

Nilsson, Birger & Gren, Katarina (red) (2001). Elefantboken. Mölndal: Lutfisken (208 s)

Nordin-Hultman, Elisabeth (2011) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (ca 200 s)

Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Riddersporre, Bim och Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur ( 271 s) (ca 50 s)

Sommer, Dion (2009) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Hässelby: Runa Förlag (274 s) (ca 100 s)

Sundin, Bertil (1995). Barns musikaliska utveckling. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber utbildning (191 s)

Rekommenderas också

Engdahl, Ingrid (2007) Med barnens röst. Ettåringar ”berättar” om sin förskola. Licentiatavhandling, Individ, omvärld och lärande/Forskning nr 40, Stockholms universitet (102 s)

http://www-test.buv.su.se/polopoly_fs/1.82445.1332839237!/menu/standard/file/IOL_Forskning40_Ingrid_Engdahl.pdf

Tallberg Broman, Ingegerd (1995) Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur

Dalen, Monica (2007) Intervju som metod. Malmö: Gleerups (eller liknande metodbok)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.