Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO253A Barndom och lärande: Förskolans, skolans och barndomens framväxt (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och färdigheter i estetiska uttrycksformer med relevans för förskola. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar förståelse för estetikens och de kroppsliga uttryckens roll i barns lek och lärande. Studenten ska också utveckla sin förmåga att genomföra och värdera undervisning i förskola med stöd i didaktisk teori.

Inom kursen studeras estetiska uttryck med relevans för förskolans verksamhet och undervisning. I kursen fokuseras olika estetiska uttrycksformer såsom lek, bild, sång och musik samt drama. Inom ramen för verksamhetsintegrerade dagar genomförs undervisning i estetiska uttrycksformer på partnerförskolor.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av enskilt arbete och grupparbete, gestaltning, responsarbete, seminarier, workshops och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Muntlig presentation med skriftligt underlag (Oral Presentation with Text), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 3 och 4.

Prov 2: Gestaltning (Performance), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 1 och 2.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Angelo, Elin & Sæther, Morten (2014). Barnet och musiken: en introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerup (203 s.)

Brante, Göran (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik: En inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, Vol. 2, No. 1, november 2016, s. 52-68 (16 s.)

Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag (143 s.)

Eidevald, Christian (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan – Hallå, hur gör man? Stockholm, Liber (s. 187-288) (102 s.)

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerup (221 s.)

Mjaaland Heggestad, Kari (2014). 7 vägar till drama: grundbok i dramapedagogik för förskollärare och lärare. Lund: Studentlitteratur (255 s.)

Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket (74 s.) (tillgänglig på internet)

Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2009). Making musical sense: the multimodal nature of clarifying musical listening. Music Education Research, 11:2, pp. 135-151 (15 s.) (tillgänglig på internet)

Sigrell, Anders (2013). Retorik för lärare: konsten att välja språk konstruktivt. Ödåkra: Retorikförlaget (137 s.)

Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning & demokrati, Vol 14, nr 1, s. 11-33 (23 s.) (tillgänglig på internet)

Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet (97 s.) (tillgänglig på it’s learning)

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (177 s.)

Ytterligare litteratur kan tillkomma vid kursstart.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).