Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO262A Barndom och lärande: Musik och barns mångsidiga utveckling (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i förskollärarexamen.
Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om förskolans, skolväsendets och barnmusikens framväxt i relation till barndomsbegreppet.
Inom kursen studeras skolans och förskolans historiska framväxt i relation till centrala samhälleliga och politiska processer från 1900-talets början fram till idag. Även barndomens förändrade innebörder under perioden behandlas. Rådande samhälls- och medborgarideal diskuteras utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Inom kursen studeras även barnmusikens framväxt i relation till samhälleliga och utbildningshistoriska skeenden. Parallellt med de teoretiska studierna undervisas studenten i praktiskt musicerande, i form av sång och gitarrspel.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. Redogöra för skolväsendets och förskolans framväxt i relation till samhällskontext och politiska processer.
2. Redogöra för centrala aspekter av läroplansteori och diskutera dem i relation till förskola.
3. Beskriva och problematisera barndomens förändrade innebörder i en utbildningspolitisk och historisk kontext.
4. Relatera barnmusikens framväxt till samhälleliga och utbildningshistoriska skeenden.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av enskilt arbete och grupparbete, responsarbete, seminarier, workshops samt föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Skriftlig examination (Written Exam), 9 hp. I detta prov examineras alla lärandemål.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2010). Barndomens historiska framväxt. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.), Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Liber (20 s)
Florin, Christina & Nilsson, Bengt (2000). ’Något som liknar en oblodig revolution’: jämställdhetens politisering under 1960- och 70-talen. Uppsala: Jämställdhetskommittén (98 s)
Holmberg, Kristina & Zimmerman Nilsson, Marie-Helene (2017). Perversity of enjoyment? Preschool music activities go neoliberal. Teachers and teaching: theory and practice. V23,5 (p. 583-595) (13 s)
Lindgren, Anne-Li & Söderlind, Ingrid (2019). Förskolans historia: förskolepolitik, barn och barndom. Malmö: Gleerups (206 s)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (kap 1-4) (25 s)
Richardsson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur (287 s)
Ytterligare källor kan tillkomma vid kursstart.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).