Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO227A Barndom och lärande: Perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor (genomgången)

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om utvecklings- och kvalitetsarbete i förskola.

Inom kursen synliggörs och bearbetas olika definitioner och former av kvalitet och kvalitetsarbete i praktiken. Förskollärarens ansvar att utvärdera och utveckla en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet diskuteras i förhållande till dokumentation, bedömning och samverkan mellan hem, förskola och andra aktörer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Granska och värdera hur dokumentations- och bedömningsformer används och kan användas i förskoleverksamhet

2. Diskutera och kritiskt förhålla sig till utbildning i förskola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

3. Formulera mål och strategier för förskolans systematiska kvalitetsarbete

4. Formulera och motivera konkreta förslag för förskolans utvecklingsarbete i samverkan med barn, vårdnadshavare och/eller andra aktörer i förskolan

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på ett undersökande förhållningssätt och att de studerande deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Prov 1: Paper (Paper), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.

Prov 2: Projektplan med muntlig presentation (Project plan and Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3-4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 1.

Alasuutari, Maarit, Markström, Ann-Marie, & Vallberg-Roth, Ann-Christine (2014). Assessment and Documentation in Early Childhood Education. New York: Routledge (149 s)

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber (260 s)

Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2014). Från kvalitet till meningsskapande – Postmoderna perspektiv exemplet förskolan. 3. uppl. Liber: Stockholm (295 s)

Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? Stockholm: Liber (215 s)

Kroksmark, Tomas. (red.) (2014). Förskola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (150 s)

Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2013). Utvecklingssamtal i förskolan. Lund: Studentlitteratur (133 s)

Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2013). Utvecklingssamtal i förskolan. Lund: Studentlitteratur (133 s)

Scherp, Hans-Åke. & Scherp, Gunn-Britt. (2016). Kvalitetsarbete och analys: för lärande i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur (198 s)

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 2 uppl. Stockholm: Liber (122 s)

Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. (2017). Lund: Lunds universitet, VBE programmet (20 s)

Åsén, Gunnar (red.) (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber (244 s)

Öhman, M. (2016). Samspelsbar och samtalsklar: om samtal i förskolan och skolan. Stockholm: Liber (240 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).