Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om pedagogik, barnsyn och fritidshemmet ur historiska och nutida perspektiv. Kursen syftar vidare till att studenten ska tillägna sig kunskap och medvetenhet om pedagogisk teori, didaktik, lärande och undervisning för att kunna organisera och leda fritidshemmets verksamhet.

Kursen introducerar studenten till idéer om pedagogik, didaktik och uppfattningar om barndom i såväl ett samtida som ett historiskt perspektiv. I föreläsningar, workshops och seminarier ingår studenten aktivt i diskussioner om pedagogik, fritidshemmets historia och olika perspektiv på barn, lärande och fritid. I kursen kommer studenten också att introduceras till den akademiska genren, båda skriftligt och muntligt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig hemtentamen?(Written Take-Home Exam), 9 hp. I detta prov examineras mål 1-4.

Prov 2: Gestaltande presentation samt skriftlig reflektion?(Aestetic Presentation and Written Reflection), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 5.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Biesta, Gert (2005). Against learning. Reclaiming a language for education in an age of learning, Nordisk Pedagogik, Vol. 25, pp. 54–66 (tillhandahålls av lärare) (12 s.)

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt läsande och skrivande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (s. 3-161) (159 s.)

Burman, Anders (2019). Pedagogikens idéhistoria: uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (359 s.)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Stockholm: Skolverket (tillgänglig på Internet) (302 s.)

Holmberg, Linnéa (2021). Att bli fritidshemslärare. Stockholm: Liber (s. 14-79, 98-126) (94 s.)

Hägglund, Solveig. (2006). Det hela barnet – vem är det? Reflektioner i anslutning till några texter av Nel Noddings. Utbildning & Demokrati, 15(1), 43–60 (tillgänglig på internet) (17 s.)

Noddings, Nel (1995). Teaching themes of care. Phi Delta Kappan, Vol. 76, Iss. 9, 675-679 (tillgänglig på internet) (4 s.)

Pihlgren, Ann S. (red.) (2017). Fritidshemmets didaktik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (kap. 1-5 samt 7) (125 s.)

Säljö, Roger (2015). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB (s. 11-54, 69-108) (85 s.)

Qvarsebo, Jonas (2021). The Historical Emergence of Modern Childhood. Sage Publications Ltd, https://doi.org/10.4135/9781529757194 (17 s.)

Thorgesen, Ketil (2018). Estetik tack! Estetisk kommunikation och konsten att lära.

I: von Schantz, Ulrika, Thorgersen, Ketil & Lidén, Anne (red.), De Estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester. Stockholm: Stockholm University Press (s. 3–24) (19 s.)

van Manen, Max (2016). The concept of pedagogy. I The Tact of Teaching. London: Routledge (tillhandahålls av lärare) (24 s.)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.