Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns lek och lärande i olika miljöer, där utomhuspedagogiken får en central roll. Vidare syftar kursen till att studenterna ska kunna analysera och problematisera dessa kunskaper utifrån olika teoretiska perspektiv. Därmed ska studenterna skaffa sig handlingsberedskap för att kunna använda sig av såväl inomhusmiljön som utomhusmiljön för att skapa en meningsfull fritid för barnen.
Kursen behandlar i huvudsak teorier om barns lärande i förhållande till lek, estetiska uttrycksformer och läromiljöer. Inom kursen använder studenterna dessa teorier för att analysera, planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- definiera och exemplifiera barns lek utifrån teorier, samt redogöra för lekens betydelse för barns fysiska, psykiska, sociala och emotionella utveckling, även sett ur ett genusperspektiv
- redogöra för barns formella och informella lärande och problematisera dess betydelse för hur undervisning (verksamhet) kan bedrivas för att gynna och utveckla motivation och förståelse
- iscensätta aktiviteter för barn i olika lärandemiljöer, såväl inomhus som utomhus, samt reflektera över barns meningsskapande och betydelsen av estetiska uttrycksformer som verktyg i olika lärandesituationer
- kunna redogöra för och reflektera över olika miljöers betydelse för barns lärande utifrån teoretiska perspektiv, samt kunna förhålla sig kritiskt till dessa
- utifrån fritidshemmets uppdrag, lärandeteorier och didaktiska överväganden planera, organisera, utvärdera samt, genom film/foto, dokumentera laborativ och kreativ utomhusundervisning inom ämnesområdena matematik och naturvetenskap
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Med utgångspunkt i kursens teorier om lek, skriver studenterna en individuell text (paper), som behandlar lekens betydelse för barns fysiska, psykiska, sociala och emotionella utveckling, även sett ur ett genusperspektiv.
Studenterna ska i grupp iscensätta en aktivitet (inomhus eller utomhus) som kan gynna barns meningsskapande och motivation till lärande. Denna presenteras genom en estetisk uttrycksform. Gruppen skriver en text (paper), där de redogör för barns formella och informella lärande, samt reflekterar och problematiserar över olika lärandemiljöer utifrån teoretiska perspektiv. Studenterna ger kamratrespons på såväl muntligt framförande som skriven text.
Studenterna ska i grupp, utifrån fritidshemmets uppdrag (bl.a. formulerat i skollag och läroplan) och didaktiska överväganden genomföra och dokumentera en aktivitet/undervisning i utomhusmiljö inom ämnesområdena matematik och naturvetenskap. Individuellt ska studenterna sedan skriftligt göra en analys av undervisningen utifrån lärandeteorier.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Baldin, Jutta (2010). Barndomens geografi och platser för nuet. Möjligheter och utmaningar i Qvarsebo, Jonas och Tallberg Broman, Ingegerd (red) Från storslagna visioner till professionell bedömning (10 s)http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11565/rou22010.pdf?sequence=1
Elfström, Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor och Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och naturvetenskap. Stockholm: Liber (178 s)
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur (284 s)
Heurlin-Norinder, Mia (2005). Platser för lek, upplevelser och möten. Doktorsavhandling i pedagogik. Stockholm: Stockholms universitets förlag (ca 100 s)
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Lund: Gleerups (176 s)
Klerfelt, Anna och Haglund, Björn (red) (2011). Fritidspedagogik –fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber AB (valda delar, ca 100 s)
Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof och Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (209 s)
Molander, Kajsa; Hedberg, Per; Bucht, Mia; Wejdmark, Mats och Lättman–Masch, Robert (2005). Att lära in matematik ute. Falun: Naturskoleföreningen, Ljungbergsfonden (140 s)
Mångkulturellt Centrum (2006). Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället. (100 s)
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (valda delar, ca 100 s)
Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur (168 s)
Wejmark, Mats och Lättman-Masch, Robert (2007). Att lära in ute året runt. Falun: Ljungbergsfonden. (valda delar, ca 100 s)
Welén, Therese. (2003). Kunskap kräver lek. Myndigheten för skolutveckling http://www.skolverket.se/publikationer?id=1834 (s.61 )
Åkerblom, Petter (2006). Ut och lek! Kreativa utemiljöer för barn och unga. Rapport 2:2006, Movium (40 s)
Øksnes, Maria (2010). Lekens flertydighet. Perspektiv på barn lek og fritid. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag (valda delar, ca 100 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.