Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP212B Fritidspedagogik: Kultur och kommunikation (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna fördjupar sin förståelse för pedagogisk verksamhet ur ett likvärdighetsperspektiv. Studenterna utvecklar vidare sin kunskap om och förståelse av bedömnings- och dokumentationsformer. Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns lek och lärande i olika miljöer, där utomhuspedagogiken får en central roll. Vidare syftar kursen till att studenterna ska kunna analysera och problematisera dessa kunskaper utifrån olika teoretiska perspektiv. Därmed ska studenterna skaffa sig handlingsberedskap för att kunna använda sig av såväl inomhusmiljön som utomhusmiljön för att skapa en meningsfull fritid för barnen.
Kursen behandlar i huvudsak teorier om barns lärande i förhållande till lek och olika läromiljöer inom ämnesområdena matematik och naturvetenskap. Med utgångspunkt i styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier behandlas planering av pedagogisk verksamhet samt bedömnings- och dokumentationsformer. I anslutning till detta innehåll studeras också kvalitet i verksamheten ur ett jämlikhetsperspektiv.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- definiera och exemplifiera barns lek utifrån teorier, samt redogöra för lekens betydelse för barns fysiska, psykiska, sociala och emotionella utveckling (1)
- redogöra för barns formella och informella lärande och problematisera dess betydelse för hur undervisning (verksamhet) kan bedrivas för att gynna och utveckla motivation och förståelse (2)
- kunna redogöra för och reflektera över olika miljöers betydelse för barns lärande utifrån teoretiska perspektiv, samt kunna förhålla sig kritiskt till dessa (3)
- kunna beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet i en undervisningsgrupp kan organiseras ur ett genus- och likvärdighetsperspektiv så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas i fritidshemmet (4)
- kunna omvandla och konkretisera gällande styrdokument till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande, samt, genom film/foto, dokumentera laborativ och kreativ utomhusundervisning inom ämnesområdena matematik och naturvetenskap. (5)
- analysera en undervisningssituation, som bygger på skolans styrdokument. (6)
- värdera och kritiskt granska lärresurser i relation till styrdokument och elevers förutsättningar och behov. (7)
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, kamratrespons, seminarier och föreläsningar. Studenterna deltar i olika workshops inom de olika temaområdena. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Muntlig presentation och skriftlig reflektion, 5 hp (Oral Presentation and Written Reflection, 5 Credits)
I detta prov examineras lärandemål 1 och 3 genom att studenten i grupp gör en konstruktion, vilken redovisas muntligen, samt genom att studenten gör en individuell skriftlig reflektion över gruppens konstruktion.
Prov 2: Muntlig presentation och skriftlig analys, 10 hp (Oral
Presentation and Written Analyse, 10 Credits)
I detta prov examineras lärandemål 2, 4, 5-7 genom att studenten dels i grupp planerar och genomför en undervisningssituation, vilken presenteras i en digital produktion och dels genom att studenten individuellt gör en skriftlig analys av den egna gruppens genomförda undervisning.
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor och Wehner-Godée Christina (2008) Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber (180 s)
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur (284 s)
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Lund: Gleerups (176 s)
Lindstedt, Inger. (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur AB (Ca 50 s. i urval)
Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof och Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (209 s)
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (valda delar, ca 100 s)
Øksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet : om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (valda delar, ca 100 s)
Skolverket, (2011) Allmänna råd för planering och genomförande av undervisning. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2698 (ca 45 s)
Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 100 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.