Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP214B Fritidspedagogik: Fritidens frågor (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna utifrån teoretiska perspektiv ska utveckla kunskaper om projekt och projektarbete som modell för samarbete med skola, kultur- och föreningsliv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskap att planera och leda egna projekt för att utveckla fritidshemmets verksamhet. Kursen syftar vidare till att studenterna vidareutvecklar sin kunskap om och förståelse för bedömnings- och dokumentationsformer i fritidshemsverksamheten, samt inhämta kunskap om nationella och internationella utvärderingar.

Med utgångspunkt i styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier behandlar kursen bedömnings- och dokumentationsformer med fokus på kvalitet i fritidshemmets verksamhet. Kursen behandlar i huvudsak projekt som arbetsform i fritidshem. Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån ur dessa kan tolkas och användas.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov: Muntlig presentation och skriftlig analys, 9hp (Oral presentation and written analysis, 9 Credits)

I detta prov examineras mål 1-5 genom att studenten dels i grupp muntligen presenterar och redovisar projektet som planerats, genomförts och utvärderats. Dels skriver studenten individuellt en analys över gruppens projekt.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Doktorsavhandling. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Umeå universitet, Umeå.(ca 100 s i urval) (finns som pdf-fil)

Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2012). God kvalitet i fritidshem – grund för elevers lärande, utveckling och hälsa. Malmö kommun (32 s) (finns som pdf-fil)

Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: judgemental or developmental? European Journal of Teacher Education, 28/2 (s 165-178) (13 s)

McGaw, Barry (2008). The role of the OECD in international comparative studies of achievement. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 15/3 (s 223-243) (20 s)

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik, etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber (156 s)

Vetenskapliga, såväl nationella som internationella, artiklar tillkommer (ca 150 s).

Litteratur kopplat till projektet tillkommer (ca 4200 s).

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.