Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2

Eller

Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A

Kursen syftar till att studenterna utvecklar grundläggande kunskaper i geografi (natur- och kulturgeografi) utifrån ett resursperspektiv med fokus på vattenresurser, urbanisering och hållbar utveckling. Kursen syftar också till att studenterna problematiserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den sociala, ekonomiska och ekologiska. Ytterligare ett syfte är att studenterna tillägnar sig ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter för skolundervisning.

Litosfärens, hydrosfärens, biosfärens och atmosfärens grundläggande uppbyggnader och processer samt hur dessa processer är sammankopplade studeras. Detta relateras till aktuella miljöproblem såsom globala klimatförändringar. Vidare behandlas bl.a. klimatklassificering och sambanden mellan klimat, vegetation och jordmån samt klimatsystemens konsekvenser för mänsklig verksamhet.

Människans utnyttjande av naturresurser och vilka konsekvenser detta får för miljön studeras och problematiseras. Bland annat behandlas människans påverkan på klimatet genom användning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser. Vattnets kretslopp behandlas utifrån geologiska, hydrologiska, biologiska och atmosfäriska förhållanden.

Urbaniseringsprocesser studeras och problematiseras genom att titta närmare på följande: städers uppkomst och lokalisering; relationen mellan stad och land under olika tidsperioder; bebyggelseutveckling och bosättningsmönster i olika delar av världen; tillväxt och stagnation i städers utveckling i relation till människans verksamheter.

De tre dimensionerna av hållbar utveckling – den sociala, ekonomiska och ekologiska – studeras och problematiseras genom att titta närmare på följande: hållbar utveckling som politisk och normerande process i samhället; staden som ett hållbart alternativ i planering och samhällsutveckling; urbanitet ett senmodernt samhälle; demokrati som utgångspunkt för hållbar utveckling.

Tillgång till rent vatten problematiseras utifrån FN:s globala mål för hållbar utveckling med fokus på människors hälsa, fortlevnad och utveckling av verksamheter.

Sambanden mellan stora avrinningsområdens hydrologiska förhållanden och befolknings- och bebyggelsestruktur studeras. Mänsklig verksamhet studeras utifrån hur avrinningsområden befolkas och exploateras och vilka konsekvenser detta får ur ett miljö- och hälsoperspektiv.

Befolkningsfrågor studeras genom att titta närmare på följande: grundläggande teorier om befolkningsförändringar och dess konsekvenser; dynamiska faktorer som styr befolkningens utveckling och sammansättning; hälsa och människosyn som utgångspunkt för studiet av befolkningsfrågor; migrationsprocesser, dess orsaker och konsekvenser.

Användning av fjärranalys- och kartmaterial för analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer studeras, Avsikten är att få en översikt av hur flygbilder, satellitdata, kartor och geografiska informationssystem (GIS) kan användas för sådana analyser och presentationer.

Tillämpning av ämnesdidaktisk kunskap och lämplig svensk ämnesterminologi för undervisning utifrån läroplanen för grundskolan studeras. Särskilt fokus läggs på hur skolundervisningen behandlar resurs- och miljöfrågor och hur denna bidrar till kunskap och förståelse för både naturliga och människoskapade variationer i miljön.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, övningar, projektarbeten, seminarier, exkursioner och studiebesök. Obligatoriska moment delges av kursledaren vid kursstart.

Prov 1: Individuell skriftlig salstentamen, 10 hp

Test 1: Individual written exam, 10 credits

I denna delexamination bedöms lärandemål 1-5 och delar av 9.

Prov 2: Projektarbete, exkursionsguide, 7 hp

Test 2: Projekt work, excursion guide, 7 credits

I denna delexamination bedöms lärandemål 9. I projektarbetet examineras studenten i ett grupparbete genom en skriven exkursionsguide.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Prov 3: Projektarbete, posterpresentation, 7 hp

Test 3: Projekt work, poster presentation, 7 credits

I denna delexamination bedöms lärandemål 6-8. I projektarbetet examineras studenten i ett grupparbete både muntligt och skriftligt.

Vilka delar av lärandemål 9 som examineras genom prov 1 delges av kursledaren vid kursstart.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av proven/poängomfattningen.

FN:s globala mål för hållbar utveckling: http://www.globalamalen.se/

FN:s konvention om barnets rättigheter/barnkonventionen: http://unicef.se/barnkonventionen

Hess, Darrel (2013) McKnight’s Physical Geography – A Landscape Appreciation: Pearson New International Edition. Pearson. 11:e utgåvan. (321 s.) (Finns även att köpa som E-bok.)

Knox, Paul & Marston, Sallie (2014, 2015) Human Geography: Places and Regions in Global Context. Pearson. 6:e eller 7:e utgåvan. (210 s.)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Skolverket. (Tillgänglig på internet.)

Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral – En studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala universitet. (233 s.) (Tillgänglig på internet.)

Rönnlund, Maria & Tollefsen, Aina (2016) Rum – Samhällsvetenskapliga perspektiv. Liber. 1:a utgåvan. (206 s.)

Sanderoth, Ingrid, Båth, Sten & Werner, Margit (2015) Plats – identitet – lärande: Närområdesstudier i skolan. Studentlitteratur. 2:a utgåvan. (267 s.)

Sund, Per & Sund, Louise (2017) Hållbar utveckling: Ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Liber. 1:a utgåvan. (247 s.)

United Nations Development Programme (2016) Human Development Report 2016. Human Development for Everyone. New York: FN. (200 av 271 s.) (Gratis tillgänglig som PDF-dokument: http://hdr.undp.org/sites/default/files/2016_human_development_report.pdf)

Övrig litteratur

Vetenskapliga artiklar och material tillkommer. (ca 500 s.)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).