Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna med tyngdpunkt på tiden fram till 1800 ska tillägna sig kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder. Olika sociala, kulturella, ekonomiska och politiska historiska perspektiv ska bidraga. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskaper om skolans styrdokument i Norden och olika former för historieundervisning och dess organisation utifrån den internationella historiedidaktiska forskningen kring begreppsutveckling.

Kursen behandlar tiden före cirka 1800 och förändringsprocesser och drivkrafter bakom dessa utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv. Människors levnadsvillkor beroende på klass, genus, generation och etnicitet behandlas.

I kursen studeras också historieundervisningen i Norden och hur frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas i aktuella styrdokument samt i internationell forskning.

I anslutning till frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas undervisningens organisation och genomförande med särskild inriktning på individens kunskapsutveckling.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mmed kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Individuell skriftlig sluttentamen genomförs efter genomgången kurs. Tentamen är indelad i tre olika delar varav del ett består av ämnesteori, del två av tillämpningsuppgifter gällande progression och begreppsutveckling i historia, del tre analys av en fallstudie med ett innehåll där ämnesteori och ämnesdidaktik integreras. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper i analysen, förmåga att beskriva och diskutera problem och att ge relevanta exempel bedöms.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur. (s 65-188) (123 s)

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu – En introduktion till historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur. (s 211-222, 255-269, 343-355) (38 s)

Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). Progression in historical understanding among students ages 7-14. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching an Learning History. New York University Press. (23 s)

Lund, Erik (2011). Historiedidaktikk. En håndbok för studenter og lärare. Oslo Universitetsforlaget (s 65-191) (126 s)

Magnusson, Thomas (2004). Europa i världen 1700-1900. Revolution och nationalism. Solna: Liber (288 s)

Manning, Patrick, (valfri upplaga). Migration in World History. New York: Routledge (s 1–108) (107 s)

McKay, John et al. (2009). A History of World Societies. London: Palgrave MacMillan (s 204-265, 298-329,364-680) (410 s)

Pietras, Jens och Jena Aage Poulsen (2011). Historiedidaktikk.Köpenhamn, Gyldendal. (s 194-234, 254-269) (55 s)

Rystad, Göran (2004). Europa i världen ca 1500-1700. Expansion och integration. Solna: Liber (268 s)

Shemilt, Denis (2000). The Caliphs coin: The currency of narrative frameworks in history teaching. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching an Learning History. New York: New York University Press (19 s)

Stearns, Peter N. (2000). Gender in World History. New York: Routledge (s 1–89) (89 s)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (356 s)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.