Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL203C Historia och lärande: Sverige, Europa och världen efter 1800 (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar de teoretiska och metodiska kunskaper som krävs för att planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsprojekt i historia kring mångkultur med interkulturell målsättning.
Kursen är en historiedidaktiskt och metodiskt inriktad kurs kring mångkultur och interkulturell kompetens som behandlar frågor om identitetsskapande, historiebruk och historieförmedling. Metodiskt ligger tyngdpunkten på användningen av film i undervisningen med övningar kring film- och bildanalys.
Efter avslutad kurs ska studenten
- kunna redogöra för olika teorier om mångkultur och interkulturell kompetens
- kunna reflektera över och redogöra för hur historia används för att skapa och stärka nationella och andra identiteter
- kunna reflektera över och redogöra för metodiska möjligheter och problem med användning av film i historieundervisningen, bl a i form av film- och bildanalys
- kunna planera och utvärdera undervisningsprojekt där elever kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i uppfattningar om historia.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och arbete med ett interkulturellt undervisningsprojekt som presenteras skriftligt och digitalt. Undervisningen består i första hand av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer. Det skriftliga arbetet görs under handledning.
Examinationen består av två delar i skriftlig form. I den första delen ska studenten motivera sina teoretiska och historiedidaktiska överväganden kring undervisningsprojektet (Mål 1 och 2).
I den andra delen visar studenten sin förmåga att planera innehåll, genomförande och utvärdering av undervisningsprojektet, bl a i form av film- och bildnalys (mål 3 och 4).
Båda delarna ska redovisas vid ett seminarium med opposition.
Studentens bearbetning av den andra delen ska presenteras även i digital form.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Ahonen, Sirkka, ”Vandringsmyter om skuld och offerroll i historiekultur och historiemedvetande” i Historiedidaktik i Norden 9, Del 1. Historiemedvetande – Historiebruk. Malmö högskola: Malmö. s. 125-139 (14 s.)*
Hammar, Isak & Zander, Ulf, Svärd, sandaler och skandaler: Antiken på film och i TV, Studentlitteratur: Lund 2015 (314 s.)
Johansson, Maria Historieundervisning och interkulturell kompetens, Karlstad 2012. (245 s.)*
Linnér, Bengt & Westerberg, Boel, Att undervisa är att välja : mångkulturalitet, innehåll och meningsskapande, Studentlitteratur: Lund 2009. (220 s.)
*digitalt tillgänglig litteratur
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.