Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna med tyngdpunkt på tiden fram till 1800 ska tillägna sig kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder. Olika sociala, kulturella, ekonomiska och politiska historiska perspektiv ska bidraga. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskaper om språkutveckling i förhållande till kunskapsutveckling, utifrån den internationella historiedidaktiska forskningen kring begreppsutveckling. Vidare syftar kursen till att studenterna ska kunna använda fortlöpande bedömning och genomföra undervisning i en heterogen undervisningsgrupp.

Kursen behandlar tiden före cirka 1800 och förändringsprocesser och drivkrafter bakom dessa utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv. Människors levnadsvillkor beroende på klass, genus, generation och etnicitet behandlas.

I kursen studeras också frågor kring progression och begreppsutveckling i internationell forskning, samt fortlöpande bedömning.

I anslutning till frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas undervisningens organisation och genomförande med särskild inriktning på individens kunskapsutveckling i en heterogen undervisningsgrupp.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Individuell skriftlig sluttentamen genomförs efter genomgången kurs. Tentamen är indelad i tre olika tillämpningsuppgifter där ämnesteori och ämnesdidaktik integreras. Del ett rör främst ämnesteori, del två främst didaktik, med fokus på progression och begreppsutveckling i historia, och del tre ekonomisk historia. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper i analysen, förmåga att beskriva och diskutera problem och att ge relevanta exempel bedöms. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Axelsson, Cecilia (2012). ”Cunning Plan for exploring the migration experience… using tickets and trees.” Teaching History, 149. December 2012. (s 48-49)

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur. (s 65-188) (123 s)

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu – En introduktion till historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur. (s 211-222, 255-269, 343-355) (38 s)

Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). Progression in historical understanding among students ages 7-14. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching an Learning History. New York University Press. (23 s)

Kvande, Lise & Naastad, Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidaktik i teori og praksis. Oslo:Universitetsforlaget. (142-161, 181-218) (56 s)

Magnusson, Thomas (2004). Europa i världen 1700-1900. Revolution och nationalism. Solna: Liber (10-122, 230-242) (124 s)

Manning, Patrick, (valfri upplaga). Migration in World History. New York: Routledge (s 1–108) (107 s)

McKay, John et al. (2012). A History of World Societies. London: Palgrave MacMillan (s 204-270, 274-346, 364-411, 415-454, 465-480, 492-542, 556-675) (409 s)

Persson, Bo (2011). Mörkrets hjärta I klassrummet. Historieundervisning och elevers uppfattningar om förintelsen. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik. http://www.hist.lu.se/fihd/publikationer.php (s 27-52, 55-63, 123-129) (40 s)

Pietras, Jens och Jens Aage Poulsen (2011). Historiedidaktik. Köpenhamn, Gyldendal. (s 95-102), (194-220 valfritt) (220-234, 254-269) (36 s)

Rystad, Göran (2004). Europa i världen ca 1500-1700. Expansion och integration. Solna: Liber (268 s)

Shemilt, Denis (2000). The Caliphs coin: The currency of narrative frameworks in history teaching. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching an Learning History. New York: New York University Press (19 s)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (356 s)

Wiesner-Hanks, Merry. Gender in History: Global Perspectives. Wiley-Blackwell, Oxford (2010) (s 1-26, 33-44, 60-64, 115-13151, 170, 178-181, 195, 202-203) (94 s)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.