Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL211C Historia och lärande: Från forntid till framtid (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla förmåga att planera och genomföra undervisning i historia i enlighet med styrdokument och utifrån historiedidaktiska överväganden. Kursen består av följande delkurser:

Delkurs 1. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

Delkurs 2. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

Delkurs 3. Arkivbaserat lokalhistoriskt undervisningsprojekt med bedömning, 7,5 högskolepoäng

Sources, archives and assessment

Delkurs 1 . Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

I delkursen studeras utifrån givna teman historisk förändring och kontinuitet över tid.

Delkurs 2 Städer i förändring och identitetsformering, 7.5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

I delkursen studeras hur kulturella processer och identitetsskapande tar sig uttryck i samtida postindustriella städer.

Delkurs 3. Arkivbaserat lokalhistoriskt undervisningsprojekt med bedömning 7,5 högskolepoäng

Sources, archives and assessment

I delkursen planerar, genomför, utvärderar och källkritiskt granskar studenten arkivbaserade lokalhistoriska och tillika tematiserade undervisningprojekt med fördjupning i bedömningspraktiken utifrån teoretiska kunskaper och styrdokument.

Delkurs 1 . Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 2 Städer i förändring och identitetsformering, 7.5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 3. Arkivbaserat lokalhistoriskt undervisningsprojekt med bedömning, 7,5 högskolepoäng

Sources, archives and assessment

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som genomgående ska vara studentaktiva. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Delkurs 1 . Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

Examinationen utgörs av en muntlig temapresentation och en skriftlig temafördjupning. Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Delkurs 2 Städer i förändring och identitetsformering, 7.5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

Examinationen utgörs av en muntlig presentation, en kritisk granskning av andra presentationer samt en skriftlig fördjupning av projekt.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Delkurs 3. Arkivbaserat lokalhistoriskt undervisningsprojekt med bedömning, 7,5 högskolepoäng

Sources, archives and assessment

Examinationen utgörs av ett självständigt uppsatsarbete i form av ett lokalhistoriskt undervisningsprojekt, inklusive formerna för bedömning av detta projekt, som studenten försvarar vid ett seminarium samt opposition av annan uppsats.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Armitage, David, ”What's the Big Idea? Intellectual History and the Longue Durée”, History of European Ideas 38:4. 2012 s. 493-507. https://scholar.harvard.edu/files/armitage/files/hei.pdf (14 sidor)

Andersson, Peter K., ”Kan ingenting hända? Om orörlig historia och det absurda. I: la longue durée” Historisk tidskrift (HT) 130:4 2010 s. 762-769 (7 s.)

Elgán, Elisabeth, ”Fernand Braudels artikel ’La longue durée’ och svensk historieskrivning idag – några reflektioner”, HT 130:4 2010 s. 739-749 (10 s.)

McNeill, John Robert & McNeill, William Hardy, The Human Web: A Bird's-Eye View of World History. 1st ed., W.W. Norton, New York, 2003 (350 s.)

Scott, J.C. (2017). Against the grain: a deep history of the earliest states. New Haven: Yale University Press. (312 s)

Tomich, Dale ”The Order of Historical Time: The Longue Durée and Micro-History”, Almanack 2. 2011 s. 52-65. http://www.scielo.br/pdf/alm/n2/en_2236-4633-alm-02-00038.pdf (13 sidor)

Artiklar i urval (från e-tidskrifter och e-böcker) (ca 100 s.)

Summa: ca 850 s.

Brunnström, P & Claesson, R (red): Creating the City : Identity, Memory and Participation. Malmö 2019. Kapitel i urval c 100 s.

Clark, P (red): The Oxford handbook of cities in world history, Oxford 2013. Kapitel i urval. c 100 s

Ewen, S. (2015). What is Urban History?. Polity Press. 173 s.

Lisberg Jensen, E. & Ouis, P. (red). Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsmönster. Malmö University Publications in Urban History 2, 2008. Kapitel i urval, c 100 s

Paddison, R. (2001). "Studying Cities", Paddison, R. (ed). Handbook of Urban Studies. Sage. London 2001, 10 s

Shaw, D. V. (2001). "The Post-industrial City", Paddison, R. (ed), Handbook of Urban Studies. Sage. London 2001, 11 s

Vall, Natasha, Cities in Decline. A Comparative History of Malmö and Newcastle after 1945. Malmö högskola, Malmö 2007, 185 s

Valbar litteratur (ca 400 s.)

Summa: ca 1100 s.

Berggren, Lars & Eliasson, Per (2010), "Energi och temporalitet" i Historisk Tidskrift 2010:4 (23 s.) www.historisktidskrift.se/fulltext/2010-4/2010_4_689-713.htm

Eliasson, Per (2009a), ”Socknen vid Landsvägen. Risebjär i Arrie socken 1700-1900.” i Per Hillbur (red.) Närnaturens mångfald : Planering och brukande av Arriesjöns strövområde. Malmö University Publications in Urban Studies; 3 MAPIUS, Malmö högskola. (s.34-64) (30 s.)

Eliasson, Per (2009b), ”Risebjär, Arrie grustag och strövområdet Arriesjön. En grusbackes förvandlingar 1900-2000.” i Per Hillbur (red.) Närnaturens mångfald : Planering och brukande av Arriesjöns strövområde. Malmö University Publications in Urban Studies; 3 MAPIUS, Malmö högskola. (s. 65-103) (38 s.)

Eliasson, Per et al. (2015). ”Historical consciousness and historical thinking reflected in large-scale assessment in Sweden.”.” i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.171-182) (11 s.)

Jönsson, Anders, Lärande bedömning. Gleerups, Malmö, 2011 (196 s.)

Lundström, Catarina & Sjögren, Eva, Historia på riktigt - arkivpedagogik i praktiken. Skånes arkivförbund, Lund, 2000 (169 s.)

Martinsdotter, Kerstin (red.), Med Malmö i minnet. Malmö stadsarkiv, 2003 (250 s.)

Reich, GA"Testing Historical knowledge: Standards, Multiple-Choice Questions and Student Reasoning", Theory and Research in Social Education, 37:3.

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00933104.2009.10473401 s. 325-360 (35 s.)

Sjöberg, Karin, Krumelurer i arkiven: en pedagogisk resurs. Skånes arkivförbund, Lund, 2007 (92 s.)

Skolverket: Aktuella styrdokument

Artiklar i urval (från e-tidskrifter och e-böcker)

ca. 300s

Summa: ca 1000 s.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.