Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL213C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor till ca 500, med allmändidaktik (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten, med tyngdpunkt på tiden mellan 500 och 1800 e.v.t., ska utveckla kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån perspektiv som klass, genus, generation och etnicitet, samt vidareutveckla sin historiedidaktiska kunskap och förmåga, inklusive metodik. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om vetenskapsteori, vuxnas lärande samt skolans styrdokument och organisation.
Kursen behandlar olika politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt drivkrafter bakom dessa förändringsprocesser, utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv för tiden mellan ca 500 och 1800 e.v.t. Människors levnadsvillkor under den aktuella perioden behandlas utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet. I kursen studeras frågor om hur progression och begreppsutveckling behandlas i aktuella styrdokument och i internationell forskning. I anslutning till frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas undervisningens organisation och genomförande med särskild inriktning på individens kunskapsutveckling, och i relation till vuxnas lärande. I kursen behandlas relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt deras konsekvenser för undervisning
- kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen
- beskriva och diskutera politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt aktörers betydelse för dessa förändringsprocesser, mellan ca 500 och 1800 e.v.t. utifrån olika historiska förklaringsmodeller
- beskriva och diskutera människors levnadsvillkor på olika geografiska platser beroende på klass, genus, generation och etnicitet mellan ca 500 och 1800
- redogöra för och diskutera exempel på hur frågor kring progression av historiskt tänkande och elevers begreppsutveckling inom historieämnet har behandlats i internationell forskning
- med utgångspunkt i historiedidaktisk teori, samt teorier om individens lärande och erfarenhetsvärldar, redogöra för och problematisera exempel på historieundervisning
- diskutera olika innebörder av begreppet historiebruk samt använda begreppet för analys av olika former av historieförmedling
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, metodövningar och seminarier. Studenten utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. Studenten tillämpar teorier i övningar med olika slags empiriskt material.
Samtliga lärandemål examineras genom en individuell salstentamen, 15 hp.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart
Danielsson Malmros, Ingmarie (2014). ”Den historiska berättelsen i teori och praktik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 177- 247) (70 s.)
Harrison, Dick, ”Ett historiskt misstag”, Magasinet Neo, Nr2 2015, (9 s.) (Tillgänglig via internet)
Hassing, Anders & Vollmond, Christian(2018), Historieämnets identiteter och metoder. En introduktion, Lund: Studentlitteratur (s. 5-157) (152 s.)
Hedenborg, Susanna & Kvarnström Lars, (2015) Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur, (s. 11-180) (169 s.)
Jönsson, Anders, (2013) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups utbildning, (s. 87-133) (46 s.)
Kvande, Lise & Naastad Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidatikk i teori og praksis. Oslo: Universitetsforlaget (s. 106-134, 142-161) (44 s.)
Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur (s. 75-243) (169 s.)
Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). ”Progression in historical understanding among students ages 7-14”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York University Press. (23 s.)
Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia. Stockholm: Bonnier. (s. 66-146) (80 s.)
Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria, (2013) Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur. (s. 40-417) (442 s.)
Mac Millan, Margaret (2009) The Uses and Abuses of History. London: Profile (170 s.)
Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket (91s.) (Tillgänglig via Internet)
Shemilt, Denis (2000). “The Caliphs coin: The currency of narrative frameworks in history teaching”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York: New York University Press (19 s.)
Sjöberg, Maria (red.) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur, (s. 354-731) (377 s.)
Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (s. 247-343) (96 s.)
Zander, Ulf (2014) ”Historiekulturella manifestationer – historia i ord, bilder och musik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 91-175) (84 s.)
Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011 (Tillgängliga via internet)
Utöver detta tillkommer det ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).