Engelska B, Historia A och Samhällskunskap A. Se även utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla fördjupade kunskaper om kulturarvssektorn och didaktiska perspektiv på kulturarvsförmedling samt metodiska problem förknippade med behandlingen av olika typer av historiskt källmaterial. Vidare syftar kursen till att studenterna ska kunna tillämpa sina kunskaper om genus, jämställdhet, maskulinitet, intersektionalitet, HBTQ och normkritiskt förhållningsätt i didaktiskt arbete.

De två delkurserna utgår från olika perspektiv på historia och historieundervisning. I den första delkursen behandlas kulturarvssektorernas historieförmedling och i den andra delkursen behandlas genushistoria.

Studenterna kan med fördel läsa kurser med motsvarande olika perspektiv vid Malmö högskola eller vid andra lärosäten varvid validering sker efter nödv'ändig komplettering.

Delkurs 1: Perspektiv på historia: Att bruka kulturarv 7,5 högskolepoäng

Perspectives on History: To use Heritage

Delkursens innehåll utgörs av perspektiv på och problematisering av kulturarvsbegreppet och kulturarvsförmedling, källkritiska och metodiska problem förknippade med olika typer av historiskt källmaterial, ett arbete med en lokalhistorisk förändringsprocess utifrån flera perspektiv, baserad på olika typer av källmaterial.

Delkurs 2: Perspektivpå historia: Genushistoria 7,5 högskolepoäng

Perspectives on History: Gender History

I delkursen diskuteras framväxten och tillämpningen av begrepp som genus, jämställdhet, maskulinitet, intersektionalitet, HBTQ och normkritiskt förhållningssätt under de svenska 1900- och 2000-talen. Det handlar om att diskutera och analysera människors förändrade levnadsvillkor utifrån forskning och historieskrivning som har problematiserat genusområdet i vid bemärkelse. Dessutom planerar studenterna ett undervisningsförlopp med ankytning till ovanstående begrepp och styrdokument.

Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Delkurs 1: Perspektiv på historia: Att bruka kulturarv 7,5 högskolepoäng

Perspectives on History: To use Heritage

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 2: Perspektivpå historia: Genushistoria 7,5 hp

Perspectives on History: Gender History

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, samt besök på arkiv, museum och bibliotek, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med studenterna.

Delkurs 1: Perspektiv på historia: Att bruka kulturarv 7,5 högskolepoäng

Perspectives on History: To use Heritage

Examinationen sker genom att studenten individuellt, i skriftlig och muntlig form, presenterar ett källbaserat och metodiskt reflekterat arbete med olika perspektiv på en lokalhistorisk förändringsprocess i ett undervisningssyfte. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 2: Perspektiv på historia: Genushistoria 7,5 högskolepoäng

Perspectives on History: Gender History

Examinationen består av en individuell skriftlig tentamen i vilken studenten skall visa dels teoretiska och dels didaktiska kunskaper inom det genushistoriska område som kursen behandlar.

För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda delkurserna.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 1: Perspektiv på historia: Att bruka kulturarv 7,5 högskolepoäng

Perspectives on History: To use Heritage

Aronsson, Peter (2009). De historiska platsernas betydelser. I: Peter Aronsson (red.) Platser för en bättre värld. Auschwitz, Ruhr och röda stugor. Nordic Academic press, Lund (s.149-184) (35 s.)

Axelsson, Cecilia (2009). En meningsfull historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten. Växjö: Växjö University Press (317 s.)

Eliasson, Per (2008). Kulturarv och medborgerlig bildning i den svenska grundskolan. I: Lars-Eric Jönsson, Anna Wallette och Jes Wienberg (red.) Kanon och kulturarv. Historia och samtid i Danmark och Sverige. Lund: Makadam Förlag (s. 184-200) (16 s.)

Ljung, Berit (2009). Museipedagogik och erfarande. Avhandling i pedagogik. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen (183 s.)

Marinsdotter, Kerstin (2003). Lugnet före stormen på arkivet. Om arkivpedagogik och bostadsområdet lugnet. I: Kerstin Martinsdotter (red.) Med Malmö i Minnet. Malmö stadsarkiv 100 år. Malmö: Imprint (s. 225-233) (8 s.)

Rosenzweig, Roy & Thelen, David (1998). The Presence of the Past. Popular Uses of History in American Life. New York: Columbia University Press (valda delar)

Sjöberg, Karin (2007). Krumelurer i arkiven. En pedagogisk resurs. Lund: Skånes arkivförbund (92 s.)

Aktuella styrdokument

Artiklar och källmaterial i urval i samband med övningar (ca 100 s.)

Delkurs 2: Perspektiv på historia: Genushistoria 7,5 högskolepoäng

Perspectives on History: Gender History

Bromseth, Janne & Darj, Frida (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap (s. 7-287) (280 s.)

Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet

(44 s.) [elektronisk resurs]

Martinsson, Lena och Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning (s. 7-174) (167 s.)

Rydström, Jens och Tjäder, David (2010). Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur (s. 5-270) (265 s.)

Skolverket (2005). Hela livet. 50 år med sex och samlevnadsundervisning. (100 s.) www.skolverket.se

Skolverket (2010). Till rektor: hedersrelaterat våld och förtryck. Skolans ansvar och möjligheter. (s. 5-30) (25 s.) www.skolverket.se

Aktuella styrdokument.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.