Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL221C Historia och lärande: Perspektiv på historia (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att undervisa om långsiktiga historiska förändringsprocesser som historiska problem. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att reflektera över styrdokument, elevers ämnesrelaterade svårigheter och läromedel.
Kursen behandlar de långsiktiga historiska förändringsprocesser som har betydelse för dagens och framtidens samhälle. Dessa processer problematiseras och olika typer av historiska förklaringsmodeller och teoretiska begrepp används för att göra tolkningar. I centrum står förmågan att planera undervisning om dessa förändringsprocesser på ett sätt som ökar nutidsförståelsen samt kunskapen om att människor i olika tider har levt under olika ekonomiska, politiska, tekniska och kulturella villkor. I kursen behandlas även aktuella styrdokument och läromedel.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och diskutera forskning kring historiska problem och långsiktiga historiska förändringsprocesser och aktörers handlande i dessa, utifrån olika förklaringsmodeller
- analysera och diskutera hur kunskap om långsiktiga förändringsprocesser påverkar vår förståelse av nutiden och framtiden
- kritiskt granska och värdera läromedel, innehåll och arbetsformer i relation till styrdokument samt elevers olika förutsättningar och behov
- kunna planera och utvärdera undervisningsprojekt som syftar till att elever kan redogöra för långsiktiga historiska förändringsprocesser utifrån olika förklaringsmodeller
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer.
Examinationen av lärandemål 1 och 2 sker genom individuella papers kopplade till obligatoriska textseminarier. Examinationen av lärandemål 3 och 4 sker i form av ett obligatoriskt slutseminarium kring ett individuellt skriftligt arbete. Vid ev omexamination kan examinationsformen ändras till skriftlig tentamen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s)
Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011), Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s)
Nordgren, Kenneth (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I. Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16s)
Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011).Varför behövs lättlästa läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur ( s 317-340) (23 s)
Shemilt, Denis (2009), Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescensts make sense of history I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. Information Age Publishing (69 s)
Synteser, eller översiktsverk, (ca 1 800 s). Titlar meddelas av kursledaren före kursstart.
Artiklar och texter i urval (ca 100 s)
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).