Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL233C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor efter 1800 (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förmåga att undervisa om långsiktiga historiska förändringsprocesser och förklaringsmodeller till dessa processer. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin förmåga att reflektera över styrdokument, elevers olika förutsättningar, relaterade till ämnet, och läromedel.
Kursen behandlar långsiktiga historiska förändringsprocesser som har betydelse för dagens och framtidens samhälle. Olika framställningar av dessa processer analyseras och problematiseras med hjälp av olika historiska förklaringsmodeller och teoretiska begrepp. I kursen belyses och behandlas även elevers olika förutsättningar i relation till historieundervisning och läromedel samt utifrån aktuella styrdokument.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och diskutera framställningar av långsiktiga historiska förändringsprocesser, och aktörers handlande i dessa, utifrån olika förklaringsmodeller
- analysera och diskutera hur olika framställningar av långsiktiga förändringsprocesser påverkar vår förståelse av nutiden och framtiden
- kritiskt granska och värdera läromedel, innehåll och arbetsformer i relation till både styrdokument och elevers olika förutsättningar och behov
- planera och utvärdera undervisningsprojekt som syftar till att elever kan redogöra för långsiktiga historiska förändringsprocesser utifrån någon, eller några relevanta förklaringsmodeller
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, obligatoriska seminarier och studiebesök, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer.
Examinationen av lärandemål 1 och 2 sker genom individuella papers kopplade till obligatoriska textseminarier. Examinationen av lärandemål 3 och 4 sker i form av ett obligatoriskt slutseminarium kring ett individuellt skriftligt arbete. Vid ev. omexamination kan examinationsformen ändras till skriftlig tentamen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart
Englund, Boel (2011). ”Vad gör läroböcker?” I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s)
Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011), ”Lärotextens makt och magi.” I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s)
Nordgren, Kenneth (2011). ”Interkulturella perspektiv i historieläroböcker.” I. Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16s)
Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011).”Varför behövs lättlästa läroböcker?” I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur ( s 317-340) (23 s)
Shemilt, Denis (2009), “Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescensts make sense of history” I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. Information Age Publishing (69 s)
Wendell, Joakim. (2014). "Förklaringar är ju allt på nåt sätt" [Elektronisk resurs] : en undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen. Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet. (154 s)
Synteser, eller översiktsverk, (ca 1 800 s). Titlar meddelas av kursledaren före kursstart.
Artiklar och texter i urval (ca 100 s)
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).