Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL215C Idrott och lärande: Rum, kropp och samhälle (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sina kunskaper om fysiologiska och näringsfysiologiska processer samt träningslära. Kursen syftar även till att studenten ska fördjupa sina förmågor i idrottslärans former friluftsliv och simning ur ett livslångt lärandeperspektiv.

Kursen omfattar tre teman. I kursens första tema behandlas idrottslärans former friluftsliv och simning samt dessas betydelse för välbefinnande och kroppsligt lärande ur ett livslångt rörelseperspektiv.

I kursens andra tema behandlas näringsfysiologiska processer som energiomsättning, energi- och näringsbehov i olika rörelseaktiviteter, samt dessas betydelse för den fysiska förmågan. Vidare fördjupas och problematiseras tillämpning av träningslära.

I kursens tredje tema riktas fokus mot träningsfysiologiska processer. I detta ingår hur den fysiska prestationsförmågan påverkas i idrottslig verksamhet över tid och genom hela livet. I kursen behandlas områden som kardiovaskulära systemet, muskelfysiologi, kroppskomposition, fysiologisk anpassning i samband med rörelseaktiviteter samt fysisk aktivitet och inaktivitet. Vidare behandlas krav- och kapacitetsprofiler i olika idrotter i relation till skolämnet idrott och hälsa.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. organisera, genomföra och didaktisera undervisning i idrottslärans former friluftsliv och simning med fokus på kroppsligt lärande ur ett livslångt rörelseperspektiv

2. förklara och diskutera begrepp och processer inom näringsfysiologi och träningslära, värdera hur dessa påverkar den fysiska förmågan i olika rörelseaktiviteter samt genomföra och problematisera undervisning i träningslära

3. förklara träningsfysiologiska processer samt värdera hur dessa påverkar den fysiska förmågan i olika rörelseaktiviteter

4. granska och värdera vetenskapliga artiklar med relevans för kunskapsfält som behandlats inom ramen för kursen

5. upprätta, genomföra och analysera krav- och kapacitetsprofiler i olika fysiska aktiviteter och idrotter i relation till skolämnet idrott och hälsa

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, arbete i grupp, gruppdiskussioner, responsarbete samt praktisk tillämpning. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer, bland annat i form av läger med övernattning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Prov 1. Muntlig redovisning samt skriftlig rapport, 3 hp. (Oral Presentation and Written Report). I detta prov bedöms lärandemål 1.

Prov 2. Laboration med skriftlig rapport, 6 hp. (Laboration and Written Report). I detta prov bedöms lärandemål 2.

Prov 3. Laboration med skriftlig rapport, 6 hp (Laboration and Written Report). I detta prov examineras lärandemål 3, 4 och 5.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 9hp av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Tema 1

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber (s. 175-255)

Emmelin, Lars. Friluftslivets sociologi grupper, motiv och hinder (2018). I Emmelin, Lars (2010). Planera fo¨r friluftsliv: Natur, samha¨lle, upplevelser. s. 145-167. Stockholm: Carlsson. Tillgänglig via internet.

Kraepelien Strid, Eva. (2011). Simning och lärande i ett mångkulturellt perspektiv. I Suzanne Lundvall (ed.), Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel s. 83-91. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Tillgänglig via internet.

Sandell, Klas; Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (Kap 6, 7) (54 s)

Tugetam, Åsa. (2020). Att göra och erfara friluftsliv: en etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet (s. 119-234).

Tema 2

Berg, Christina, Ellegård, Lars & Larsson, Christel (red.) (2021). Näringslära för högskolan. Sjunde upplagan. Stockholm: Liber (kap. 10, 12, 15, 16, 29) (81 s)

Mattsson, Mikael (2014). Träningsplanering. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 2, 5, 6 & 13) (78 s)

Tema 3

Gratton, Chris & Jones, Ian (2015). Research methods for sport studies. London: Routledge (s. 1-16, 60-84, 111-144, 288-309) (97 s)

Kenney, W. Larry, Wilmore, Jack H. & Costill, David L. (2020). Physiology of sport and exercise. Seventh edition. Champaign, IL: Human Kinetics (s. 1-74, 121-300, 377-412, 441-484, 509-574) (300 s)

Mattsson, Mikael (2014). Träningsplanering. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 2) (29 s)

Widmaier, Eric P., Raff, Hershel & Strang, Kevin T. (2021). Vander's human physiology: the mechanisms of body function. 15. ed. New York: McGraw-Hill Education. (s. 257–300, 362–444 (127 s)

Valfri litteratur samt artiklar och kompendier tillkommer i kursen motsvarande 400 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.