Engelska B, Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förståelse för mångsidigheten i idrott och fysisk aktivitet utifrån ett samhällsperspektiv samt ur ett lek- och lärandeperspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig erfarenheter och upplevelser av denna mångsidighet i olika miljöer ur ett didaktiskt perspektiv. Studenterna ska också diskutera lärarprofessionens centrala kompetenser med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Ytterligare ett syfte med kursen är att studenterna ska skaffa sig insikter om rörelseapparatens funktion och människans olika förutsättningar för rörelse samt förmåga till uttryck och kommunikation.

I kursen diskuteras relationer mellan idrott, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur och dess betydelse för barn och unga i mötet med idrotten och skolämnet idrott och hälsa. Skolämnet idrott och hälsa studeras ur ett didaktiskt perspektiv, och lärarprofessionens centrala kompetenser med fokus på skolämnet idrott och hälsa diskuteras. Idrott och rörelseformer av olika karaktär belyses didaktiskt ur ett lek- och lärandeperspektiv. Kursen belyser rörelse, idrott och lek i ett brett perspektiv utifrån olika former i olika idrottsliga rum. I kursen praktiseras och diskuteras olika sätt att uppleva och tolka idrotts- rörelseformer, dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer. I kursen arbetar studenterna med rörelse som en bas för arbetet med gestaltande former och som en möjlighet för att utveckla kreativitet, fantasi och skapande förmåga. Barns och ungas motoriska lärande uppmärksammas och diskuteras i relation till grundläggande lek-och rörelseaktiviteter. Teorier i motivation och kroppens funktion och uppbyggnad och dess relation till lek och rörelse uppmärksammas.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Obligatoriska moment ingår i kursen och dessa delges av kursledaren vid kursstart. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av tre delar. Den första delen utgörs av en gestaltning i grupp med fokus på kommunikativ färdighet.

Den andra delen utgörs av en gruppuppgift där studenten med utgångspunkt i lekteorier och teorier om motoriskt lärande, skriftligt planera och praktiskt utformar lärandesituationer i ett olika idrottsliga rum.

Den tredje delen av examinationen består av en individuell skriftlig hemtentamen som omfattar lärandemål 1,4 och 5.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Annerstedt, Claes (1997). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare. (207 s)

Bergin, Anders (2011). Grundträning i friidrott, 10-14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (144 s)

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Diss. Lund : Lunds universitet (valda delar, ca 30 s). Tillgänglig på Malmö högskolas hemsida.

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion : fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (152 s)

Eiberg, S & Siggaard, P. (2001). Boldbasis – en praktisk håndbog. Gjern: Forlaget Hoveland

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (190 s)

Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationsschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s)

Hammar, Lena & Johansson, Inger (2008). Visst kan alla vara med – i idrott lek och spel. Örebro: Varsam AB. (178 s)

Langlo Jagtøien, G, Annerstedt, C., Hansen, K. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare. (244 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (Red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. (valda delar, ca 150 s)

Nordlund, Anders; Rolander, Ingemar & Hansson, Leif (2000). Lek, idrott och hälsa inne. Stockholm: Liber AB. (216 s)

Nordlund, Anders; Rolander, Ingemar & Hansson, Leif (2000). Lek, idrott och hälsa ute. Stockholm: Liber AB. (220 s)

Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (56 s)

Skolinspektionen (2012). Idrott och hälsa i grundskolan Med lärandet i rörelse. Tillgänglig på internet: www.skolinspektionen.se (39 s)

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig på internet: www.skolverket.se (valda delar, ca 15 s)

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen I idrott och hälsa. Tillgänglig på internet: www.skolverket.se (27 s)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2007).Foundations of Sport and Exercise Psychology. (4th Ed). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (valda delar, ca 150 s)

Whitehead, Margaret (2005). Physical Literacy A Developing Concept. British Philosophy of Sport Association. (20 s)

Artiklar tillkommer.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.