Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om fysiologiska processer. Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om olika perspektiv på kunskap, lärande och didaktik liksom om förändringsprocesser över tid i idrott, hälsa respektive skolämnet idrott och hälsa. Dessutom syftar kursen till att studenten utvecklar förmåga att skapa lärandesituationer i vinteridrott och friluftsliv som gynnar elevers lärande.
I kursen riktas fokus mot fysiologiska processer och kroppens anpassningsförmåga i samband med idrottsaktiviteter. I detta ingår hur den fysiska prestationsförmågan påverkas i idrottslig verksamhet över tid och genom hela livet. I kursen behandlas områden som nerv- och muskelfysiologi, cirkulation, respiration, hormonell reglering, kroppskomposition och fysiologisk anpassning i relation till hög höjd, kyla och ålder. Relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val behandlas i kursen, varvid även gruppens betydelse för lärandeprocesser behandlas. Observation som forskningsmetod av lärandeprocesser genomförs. I kursen diskuteras även relationen mellan idrott och hälsa och övergripande samhälleliga förändringsprocesser. Vidare ingår utbildning i vinteridrott och friluftsliv förlagd till snösäker ort vintertid i fjällmiljö. Inom kursens ram behandlas erfarenheter från vinteridrott och friluftsliv varvid en didaktisk analys av undervisning och säkerhetsfrågor genomförs.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. förklara fysiologiska processer, samt värdera hur dessa påverkar den fysiska förmågan i olika rörelseaktiviteter
2. granska och värdera vetenskapliga artiklar med relevans för kunskapsfält som behandlats inom ramen för kursen
3. genomföra och reflektera över kravprofiler i olika rörelseaktiviteter i relation till skolämnet idrott och hälsa
4. problematisera relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val
5. redogöra för förändringsprocesser över tid i idrott, hälsa respektive skolämnet idrott och hälsa
6. organisera, leda och utföra komplexa rörelser och anpassa lärandesituationer utifrån ett didaktiskt perspektiv i vinteridrott och friluftsliv samt värdera och dra välgrundade slutsatser om elevers lärande
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, arbete i grupp, laborationer, gruppdiskussioner, responsarbete samt praktisk tillämpning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter. Vinterutbildning genomförs på annan ort i fjällmiljö under en sammanhängande period.
Prov 1. Laboration med skriftlig rapport (Laboration and Written Report), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.
Prov 2: Skriftligt arbete (Paper), 3hp. I detta prov examineras lärandemål 4.
Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation), 2hp. I detta prov examineras lärandemål 5.
Prov 4: Seminarium, laboration och skriftlig värdering (Seminar, Laboration and Written Valuation), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 6.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Andersson, Sara m fl. (2004). Skidåskådning – Att leda är att lära.?Stockholm: SISU Idrottsböcker. (76 s.)?
Andersson, Torbjörn (2002). Kung fotboll. Den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950. Stehag/Stockholm: Symposion. (s. 41-88).
Backman, Erik & Larsson, Lena (red.) (2013). I takt med tiden?: perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (kap 2, 17 s)
Bentsen, Peter; Andkjaer, Sören & Ejby-Ernst, Niels (2009). Friluftsliv- natur, samfund og paedagogik. København: Munksgaard. (s 155–167).
Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. (s. 49-78, 165-174, 263-268).
Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. (2. uppl.) Stockholm: Liber. (kap 1, 5, 36 s).
Goldberger, Michael, Ashworth, Sara, & Byra, Mark. (2012). Spectrum of Teaching Styles Retrospective. Quest, 64(4), 268-282.
Gratton, Chris & Jones, Ian (2015). Research methods for sport studies. London: Routledge (75 s.)
Henderson, Bob & Vikander, Nils (2007). I Henderson, Bob & Vikander, Nils (red.). (2007). Nature first: outdoor life the friluftsliv way. Toronto: Natural Heritage Books. (s. 235–275).
Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (s. 17–68, 99–108, 119–141, 153-162, 205-214, 227-248)
Kenney, W. Larry, Wilmore, Jack H. & Costill, David L. (2020). Physiology of sport and exercise. Seventh edition. Champaign, IL: Human Kinetics. (384 s.)
Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa- i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber. (Kapitel 3 och 11, 38 s)
Ljung, Lars (2015). Grunder i längdskidåkning- klassiskt och skejt. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (42 s).
Mikaels, Jonas (2018). Becoming a place-responsive practitioner. Exploration of an alternative conception of friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum. Journal of Outdoor recreation, education and leadership. 10:1, 3-19
Mosston, Muska & Ashworth, Sara. (2010). Teaching physical education. First online edition. Second printing. San Francisco, CA: B. Cummings. (kap. 1-3) (75s.)
Sandahl, Björn (2004). Ett ämne för vem? Idrottsämnet i grundskolan 1962-2002. I Larsson, Håkan & Meckbach, Jane. (red.). Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. (s. 44-69)
Svenska Skidförbundet (2014). Bygg din egen skidlekplats. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (16 s).
Säljö, Roger (2017). Lärande och lärandemiljöer. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott. (red.). Allmändidaktik –vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (kap. 7). (42 s.)
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (s. 9-159, 166-174) (158 s)
Widmaier, Eric P., Raff, Hershel & Strang, Kevin T. (2021). Vander's human physiology: the mechanisms of body function. 15. ed. New York: McGraw-Hill Education. (215 s.)
Valfri litteratur samt kompendier och artiklar tillkommer motsvarande 400 sidor
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).