Biologi A, Engelska B, Kemi B, Matematik D, Samhällskunskap A.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.
Kursen syftar dels till skolrelevanta kunskaper i kemi utifrån en vardagskontext, dels till grundläggande kemididaktisk kompetens, särskilt då det gäller kemiämnets karaktär, elevers intressen, begreppsbildning samt praktiska arbetssätt.
Kursens inramning är sådana kunskaper i kemi och kemididaktik som är relevanta för arbete som kemilärare i grundskolans årskurs 7-9. Många olika aspekter på kemin i vardagen studeras och beskrivs med hjälp av experiment och kemiska teorier. Undervisningen utgår från kemins triplett (makro; submikro; representationer) och efterhand så problematiseras och utvidgas denna modell över innehållet i kemiundervisning. Även vardagsinriktad undervisning problematiseras, liksom experiment som arbetsform. Det senare sker exempelvis med hjälp av begreppet frihetsgrader.
Kemins didaktik kan delas in i följande fyra delområden: kemiämnets utveckling, karaktär och egenart (d.v.s. om-perspektiv på kemi), kemiämnets legitimitet i skolan (varför-frågan), skolkemins innehåll (vad-frågan) och elevers lärande i och om kemi (hur-frågan). Samtliga dessa områden behandlas i kursen. Exempelvis så studeras elevers förförståelse och begreppsbildning i kemi, deras intressen i relation till kemi samt språkliga perspektiv på kemiundervisning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- Förklara kemiska fenomen i vardagen på submikronivå och med hjälp av kemins språk och modeller
- Redogöra för kemiämnets karaktär, exempelvis dess historiska utveckling och dess karaktäristika jämfört med andra ämnen
- Diskutera elevers intressen i relation till kemi samt deras begreppsbildning i kemi
- Reflektera över hur man förbereder, genomför och efterarbetar kemiska experiment och laborationer på ett säkert, ansvarsfullt, språkutvecklande och analyserande sätt
Kursen innehåller varierade arbetsformer som exempelvis föreläsningar, laborationer, grupparbeten och litteraturseminarier. Kursens genomförande bygger på aktivt deltagande. Studenter såväl som lärare förväntas aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.
Examinationen sker dels i form av en individuell skriftlig tentamen, dels i form av inlämning av en individuell elektronisk portfolie. Det förväntade innehållet i portfolien meddelas vid kursstart. En del av portfolion examinseras också vid ett oppositionsseminarium.
Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap: Forskningsresultat och idéer, Lund: Studentlitteratur (ca. 75 s)
Andersson, Björn (2011) Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik, Lund: Studentlitteratur (ca. 100 s)
Arbetsmiljöverket (2006) Kemikalier i skolan (ca. 25 s)
Eilks, Ingo & Hofstein, Avi (red.) (2013) Teaching Chemistry – A Studybook, Rotterdam: Sense Publishers (ca. 125 s)
Jakobsson, Gunilla (2003) Vardagskemi, Lund: Studentlitteratur (ca. 200 s)
Sjøberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik, 3:e uppl., Lund: Studentlitteratur (ca. 300 s)
Bokutdrag, artiklar, webbsidor etc. tillkommer (ca. 150 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.